Sakine Madon

Sluta att försvara upploppsmakare

Publicerad

Bråken i Göteborg skylls på allt från sociala medier till den ekonomiska krisen.

Av det slutar ingen tonåring att slåss.

Polisen har fått in en hel drös med anmälningar om förtal, misshandel och olaga hot. Knallskott och raketer har bränts av. I ett Youtubeklipp misshandlas en flicka av flera personer, även poliser och journalister har attackerats. Gymnasieskolor stängs på grund av hetsig stämning.

Jag bläddrar i morgontidningen och läser: "Vi är här för att vi vill se bråk. Bråk är kul, man får en adrenalinkick av det, säger en kille, som kallar sig Abdullah."

Ett rakt citat som säger det mesta. Men lyssnar veckans alla analysmakare? Teorierna om bråken i Göteborg har haglat i veckan.

Emanuel Karlsten, presenterad som expert på sociala medier, krävde snabbt att Facebook ska ta sitt ansvar. Och det kan förstås vara befogat; sprids förtal och hat bör Facebook eller Instagram rycka in och städa. Lagstiftningen måste följas.

Men att sociala medieföretag agerar bättre är ingen mirakelkur mot bristande omdöme och idioti. Det är således inte "internets fel" denna gången heller.

 

En annan utbredd teori är att det råder ekonomisk kris och utanförskap, och att det förklarar bråken.

Tonåringar som springer runt och "instagrammar" från smartphones kan visserligen ha det ekonomiskt knapert.

Men ni som ännu tror att "ungdomarna har ingen lokal" förklarar alla världens problem har en övertro på fritidsgårdens magiska krafter (och det säger jag som tidigare fritidsledare).

Vad man däremot kan konstatera är att ungdomar testar gränser, och behöver gränser.

Vad de däremot inte behöver, när de gör fel, är att vuxenvärlden låtsas att felet är samhällets, sociala mediers eller någon annans.

 

I just landets västra del kom nyligen domen mot två 16-åringar som i våras misshandlade en 61-årig på Kortedala torg i Göteborg.

Misshandeln var så grov att mannen tappade minnet och förlorade ena ögats syn.

För det får tonåringarna 140 timmars "ungdomstjänst", som i regel innebär städning eller trädgårdsarbete. Hur hjälps någon - offer eller förövare - av det mjäkiga straffet?

 

Både markering mot våld, och förebyggande socialt arbete, behövs. Alltför sällan går vi till botten med våld i skolor, eller uselt föräldraskap - förklaringen till mycket - för den delen.

"Det är inte ens ett lagbrott i dag att kalla någon hora", säger en representant för en demonstration i Göteborg. Nej, och det ska förstås inte vara olagligt.

I Studio Ett målar en annan talesperson upp den "statliga sexismen" som förklaring. Det kommer förstås ingen följdfråga.

Men följdfrågor är just vad som behövs.

Vad menar du med "statlig sexism"? Hur vill ni förbjuda ord?

Och till dem det berör: Varför slår ni en ensam person i gäng? Varför attackerar ni journalister? Vem säger att man får slåss för att det är "roligt"? Var är dina föräldrar?

Det är så populärt att skylla på att man lever i utanförskap att till och med Sverige - demokraternas Erik Almqvist drog till med den för att förklara sitt beteende under den filmade partynatten.

Och lika lite som det är "utanförskapets fel" att Almqvist säger hora och babbe på fyllan, är det samhällets fel att ungdomar saboterar och slåss för att någon varit elak i sociala medier.

Sluta försköna deras ruttna beteende.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida