I fjol lanserade regeringen ett nationellt resurscentrum för studier om rasism och våldsbejakande extremism. Segerstedtinstitutet, som det heter, är kopplat till Göteborgs universitet och har nu släppt en – för att uttrycka det försiktigt - märklig rapport, skriver Sakine Madon.
I fjol lanserade regeringen ett nationellt resurscentrum för studier om rasism och våldsbejakande extremism. Segerstedtinstitutet, som det heter, är kopplat till Göteborgs universitet och har nu släppt en – för att uttrycka det försiktigt - märklig rapport, skriver Sakine Madon.
Sakine Madon

Skadligt snömos om jihadisthot

Publicerad

Segerstedtinstitutet ska öka kunskapen om extremism. I stället bjuds det på postmodernistiskt snömos och osakliga anklagelser mot terrorexperter.

I fjol lanserade regeringen ett nationellt resurscentrum för studier om rasism och våldsbejakande extremism. Segerstedtinstitutet, som det heter, är kopplat till Göteborgs universitet och har nu släppt en – för att uttrycka det försiktigt - märklig rapport.

Marcus Herz, som har författat ”Socialt arbete, pedagogik och arbetet mot så kallad våldsbejakande extremism”, menar att den liberala demokratin använder sig av våld och förtryck.

”Terror används av stater, myndigheter och enskilda hela tiden”, skriver han. Samhället sägs vara fixerat vid kroppar, i dag de muslimska; ”I Sverige kan vi se hur denna fetisch tar sig uttryck i polisens terror mot (för)orterna eller hur icke-vita terroriseras på offentliga platser”.

Det är alltså polisen och den liberala demokratin som sägs stå för terrorn. Ordet ”kroppar”, modeord i identitetspolitiska kretsar, upprepas i skriften och det hänvisas flitigt till Masoud Kamali, tidigare diskrimineringsutredare som påstod att det inte finns någon hederskultur.

Arbetet ska enligt Herz inte läggas på att motverka våldsbejakande extremism, utan på sådant som ”tillgång till välfärd”.

Man ska ”se människan, inte ideologin”, enligt rapporten. Och det låter ju fint att se människan. Men hur ska man förstå Breivik eller jihadister utan att se ideologin?

När det kommer till offren för högerextremism påpekar Herz att arbetet måste visa hänsyn och inte utformas på ett sätt så att romer, judar eller svarta tar illa upp. Det är riktigt. Men varför nämner Herz inte den våldsbejakande islamismens offer?

De finns såväl i Mellanöstern som i svenska bostadsområden där islamister sprider skräck.

När man läser den nästan 80 sidor långa rapporten är det som att de inte existerar. Allt handlar om att inte peka ut eventuella extremister.

Illa är även anklagelserna mot journalisten Magnus Sandelin, och terrorexperterna Magnus Ranstorp och Magnus Norell. De påstås ”systematiskt” peka ut islam. Det är ett direkt felaktigt påstående. Herz klagar på att nämnda terrorexperter målar ut muslimer som ”risker”, och tycks störa sig på att våldsbejakande islamism överhuvudtaget tas upp.

Att jihadism står i fokus ”skapar problem för de som identifierar sig med islam”, påstår Herz. Men nej, vi är många muslimsk bakgrund som inte har några som helst problem med att den våldsbejakade islamismen tas på allvar, att kunniga journalister som Sandelin gräver fram fakta.

Varför i hela friden kopplar Segerstedtinstitutets rapportförfattare ihop jihadism med muslimer i stort? Det om något är islamofobiskt.

Daesh/Islamiska statens anhängare avrättar och förslavar kristna, yezidier, kurder och muslimer som inte faller dem i smaken. Vi har personer i Sverige som stödjer mördandet – och som deltar i terrorsekten.

Jämfört med andra länder ligger vi efter i det förebyggande arbetet. Många kommuner är osäkra på hur de ska hantera lokala extremister. Det kanske inte bekymrar Segerstedtinstitutet som väljer att producera snömos och osakliga anklagelser, men det borde onekligen bekymra alla oss andra.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och kolumner.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida