Sakine Madon

Studenternas Lacoste-tårar

Publicerad
Uppdaterad
"Just nu lever studenter i fattigdom" påstod en studentrepresentant förvirrat i rutan häromdagen. Ledningen för Sveriges Förenade Studentkårer går så långt att de i tidskriften ETC frågar: "Är studenter en andra klassens medborgare?"
Man skulle kunna tro att de egentligen syftade på socialt utslagna hemlösa, eller en förtryckt folkgrupp i ett avlägset land. Det är alltså, enligt retoriken, oerhört synd om dem som har kommit in på högre utbildning (grattis ni som har det!), som lever i ett land där utbildningen är avgiftsfri och som dessutom får 7 820 kronor per månad i studiemedel. Förlåt, men i vilken värld lever man om man tror att det är utsatthet?

Jag hittar en symptomatisk artikel som publicerats i den konkurrerande kvällstidningen, i en hel artikelserie om studenternas så kallade fattigdom. Där står det: "Studenten Erik Grunde, 23, dricker kaffe och snusar till lunch. Mat är för dyrt." Och vidare: "Det är knappast någon sund livsstil, men något måste man ju dra in på", säger han."
På bilden till artikeln sitter den till synes välmående killen med Lacoste-tröja, moderiktig frisyr, köpkaffe i snygg mugg och en snusdosa. "Något måste man ju dra in på"? Hört talas om kaffetermos, mindre snus och matlåda? Men några spartips får han, föga oväntat, inte. Artikeln kryddas med citat från Sveriges Förenade studentkårer som kräver en höjning av studiemedlet på 1500 kronor.

Nu i veckan har det skrivits mycket om studenternas desperata jakt på bostad. Till SvD säger Boplats Göteborgs vd Maria Meyer-Martins att de fortfarande har drygt 100 privatrum och 40 andrahandslägenheter lediga för studenter. Hon säger också att alla deras lägenheter inte går åt eftersom "många ratar ickecentrala rum och lägenheter".
Helt otroligt. Det är inte nådigt kräset av dessa "förtvivlade" studenter som behöver tak över huvudet, att kräva lya mitt i staden.
Men stolligheter finns det gott om, så fort studenter kommer på tal. En ekonom på Swedbank har argumenterat för höjda studiebidrag, eftersom "studenter är beroende av bärbara datorer och mobiltelefoner". Då är det kanske dags att lägga till årets måstepryl - Iphone - till listan?
Ett alternativ är att sluta låtsas att allt vad studenter "vill ha" kan trilla ner från klar himmel. Få tar upp det självklara: Det är inte konstigt att man får mer pengar när man jobbar heltid, än när man studerar.
Deal with it: Om du som student vill ha mer pengar får du jobba extra. Handla billigt. Köp inte frukosten på 7 Eleven, skippa latten på trendiga fiket eller på högskolans café. Skär ner på ölen. Strunta i Lacoste-tröjan. Det finns, tro det eller ej, folk som behöver pengar till overaller för att deras barn inte ska frysa i höst.
Även bland studenter finns reellt fattiga, såsom ensamstående med barn. Men om studentorganisationer som SFS verkligen bryr sig om dem, varför flytta fokus och ständigt kräva generellt höjda bidrag för alla studenter?
Inflationen av begreppet fattigdom späs på ordentligt av alla dessa studentföreträdare, tillfälligt "fattigbloggande" journalister och andra som inte har en susning om vad fattigdom är för något.
Snusande studenter i märkeskläder tillhör inte en utsatt samhällsgrupp. Mer curling och mer pengar från omgivningen är det sista de behöver.
För många av dem är det däremot, som alla som passerat myndighetsåldern, dags att försöka stå på egna ben. Det är bara att torka Lacoste-tårarna och resa på sig.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag