Sakine Madon

Studenter är inte fattiga

Publicerad
Uppdaterad
Äntligen dyker det upp förslag från den studiesociala kommittén - representerad av samtliga riksdagspartier.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) är arga och studenterna är fattiga, enligt ordföranden Moa Neuman. Att kårobligatoriet slopas krymper budgeten för festfixande och påstådd "klasskamp" som en del kårer gärna ägnar sig åt. Detta surar förstås studentföreträdare över.
I går kom också uppgifter om att en höjning av studiemedlen är på gång. Inte för att studenter är en samhällsgrupp i akut behov av mer pengar, men föreställningen om fattiga och ofrivilligt magra studenter i trasiga kläder är ändå utbredd.
Bilden späs på av verklighetsfrånvända studentorganisationer som ropar "misär!" och kräver heltidsbetalt, utan att jobba, under studietiden.
Och återigen klagar Göteborgs-Postens liberala ledarsida på studenternas "dåliga ekonomi". I höstas drog sidan till med att studenter står med "mössan i hand" och "tvingas" leva fattigt. Låt se här: vi får utbildning betald och studiemedel för flera år. Men enligt GP, som vill larma om denna "nyfattigdom", tillhör unga människor i högre utbildning numera "de mest utsatta grupperna i samhället".

När jag tog upp nudelmyten i Expressen i somras tyckte SFS:s Moa Neuman att "Madon skrev att hennes kursare under studietiden hade råd att sitta på dyra kaféer och menade att detta skulle bevisa att studenter har pengar i överflöd". Men att jag i stället borde "titta på en av alla de undersökningar som gjorts, till exempel SFS:s beräkning av studenters ekonomi".
Det gör jag gärna. Neuman och hennes tårögda vänner menar alltså att studenterna fått det värre och att det fattas ungefär 900 kronor i månaden för att få studentekonomin att gå ihop. På hemsidan "Höj studiemedlet nu!" är tonen gapigare och kravet över 1000 kronor. Man tar också upp "rätten" till heltidsbetalt - allt för att "uppnå en skälig levnadsstandard".
För det första: studiemedlet höjs årligen och följer konsumentprisindex. Det stämmer inte att studenter aldrig haft det så "dåligt" som nu.
SFS och Swedbank, vars ekonomer ibland yrar om att nivån på studiemedlet bör ta hänsyn till att studenter behöver laptopar och mobiler, påstår att studenters köpkraft minskat med 24 procent på tjugo år.
Men, för att citera Upsala Nya Tidnings ledarsida: "...vad Swedbank och SFS 'glömmer' att berätta är att det för tre år sedan var så att marginalerna hade försämrats med 40 procent jämfört med 1989. De senaste åren har inte studenternas ekonomi försämrats, den har drastiskt förbättras."

Inte nog med att mat beräknas gå på ungefär 2400 kronor i månaden, och att studenter förväntas äta lunch på studentkåren. Att man ibland kan ta med sig matlåda verkar Swedbank inte ha hört talas om. Hygienartiklar för nära 500 kronor i månaden och några hundra till nöjen låter heller inte som en katastrof.
Nog finns det fattiga studenter, en grupp är studerande ensamstående med barn. Den pekar SFS gärna på - men då i syfte att få generellt höjda studiemedel.
Det är förstås inte lika roligt att kämpa för riktade bidrag till dem som verkligen behöver, när man kan låtsas att alla studenter - inklusive en själv - har rätt till mer ölpengar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag