Sakine Madon

Problematisk hatbrottslag

Publicerad
Uppdaterad
Folkpartiet vill att hatbrottslagen även ska innefatta transpersoner.
Ja, egentligen borde varenda kotte inkluderas.
Eller snarare: Hatbrottslagar - kollektiviserande lagar - borde slopas.
Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
HATBROTT

Ett brott är ett brott, oavsett förövarens eller offrets hudfärg eller sexuella läggning. Hotar jag en heterosexuell etnisk svensk, för att jag hatar svenskar, är det lika illa som om en rasistisk blondin hotar mig. Jag vill inte särbehandlas för att jag har muslimsk bakgrund, svart hår eller om jag skulle få för mig att byta kön.
Sedan -92 har vi ändå en stafflagsskräpning för brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofoba motiv. Syftet är just att skydda "utsatta grupper".
Jag erkänner: frågan är inte alldeles enkel.
Facundo Unia var pressassistent för Pride 2003 när han omringades av upp till ett tjugotal nazister och nationaldemokrater. De överöste honom med sparkar och slag, hoppade på hans huvud. Blödande fördes han med ambulans till sjukhus. Nu, snart sju år senare, har hans ögon fortfarande svårt för dagsljus.
Unia tycker att straffskärpningslagen för hatbrott med homofoba och rasistiska motiv är bra.

Han svarar mig
att "När det gäller hatbrott är våldet ofta utstuderat, många bögar har nästan blivit halshuggna. Gärningsmännen vill skicka ett budskap och skrämma hbt-personer. Som när en gärningsman halshugger en kille i Umeå, placerar huvudet på matbordet och skriver 'bög no 1' på bordet."
Unia ger exempel efter exempel när homosexuella attackeras, och känner flera homosexuella som misshandlats - men som inte vill eller vågar anmäla.
Att samhället markerar mot vidrigt hat och våld som det här är naturligtvis viktigt. Men är lagstiftning som särbehandlar rätt väg? Jag tror inte det.
"Det är alltid viktigt att i lagstiftning vara så specifik som möjligt" sa alltiallominister Nyamko Sabuni (FP), apropå hatbrott, till Ekot i går. Den som letar tydlighet vid hatbrott får leta länge. Hatbrottet "hets mot folkgrupp" slår förmodligen rekord i luddighet.
Inte nog med att lagen kriminaliserar missaktning, det är även oklart vilka grupper som anses ha "särskilda skyddsbehov". Enligt praxis är det fritt fram att "hetsa" mot svenskar.
Den som uttalar sig fördomsfullt eller hatiskt om exempelvis handikappade eller kvinnor - två grupper som knappast ses som ickediskriminerade - har också ryggen fri.
Carin Göt-blad, länspolismästare i Stockholm, har tidigare uttryckt att "Misshandel av hatbrottskaraktär ska få förtur."

Då undrar man genast: vilken typ av misshandel ska då prioriteras ner? Barnmisshandel, misshandel av heteromän, "vanlig" kvinnomisshandel...?
Självklart ska den med störst hjälpbehov prioriteras.
Staten och lagstiftaren ska behandla oss som medborgare och inte som beståndsdelar i olika kollektiv. Hot, indirekta hot och uppvigling - mycket av det vi tolkar som "hets" - kan vara straffbart. Men som sagt: det ska vara lika för alla.
Det gäller även förövare. Pingstpastorn Åke Green frikändes på grund av sin religiösa tro. Hade han inte haft bibeln att luta sig mot, hade han troligtvis fällts för hets mot homosexuella. Det är inte rättvist.
Homofobi och rasism är cancersvulster på samhällskroppen. Bekämpas ska det - men inte med röriga och särbehandlande lagar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag