Nationaldemokraternas tidning uppmanar den som vill tjäna en extra hacka i sommar att jobba för dem. En bra bild belönar de med 500 kronor, detsamma gäller artiklar. Ett helt uppslag ger det dubbla.
Via hemsidan peppar Nationell idag den nyfikne: "Det betyder att du kan ge dig ut och göra ett reportage från ett spännande evenemang, en brottsplats eller möte med en intressant person. Ta med kamera, fota och anteckna."
Producera och publicera smörja, och kamma hem miljoner i presstöd. Det är klart att ND tar möjligheten.
Få tidningar säger nej till presstöd, även om det finns undantag som Myrdalsvänsterns Folket i Bild/Kulturfront (all heder till dem för det!). Hur motbjudande det än är att vi sponsrar ND-propaganda är bidragen till Nationell idag inte det stora problemet, även om det låter så på många debattörer.
När det i fjol stod klart att rasisttidningen skulle få presstöd - de följde ju reglerna för att få bidraget till punkt och pricka - gick många i taket. Tidningen Fokus chefredaktör Martin Ahlqvist hoppade av från presstödsnämnden i protest. Ahlqvist ville nämligen inte medverka till att "skattepengar finansierar rasism" (DN Debatt 23/4-10). Ädelt, kan tyckas. Men Martin verkade ha satt sig i en nämnd utan att riktigt förstå dess uppgift.

Debattören Kurdo Baksi har uttryckt liknande åsikter och självaste kulturministern sa nyligen att "statliga pengar ska inte gå till rörelser som vill minska demokratin" i en intervju i tidningen Riksdag & Departement.
Kulturministern tycker inte bara att det är jobbigt att Nationell idag får stöd, utan bekymrar sig även över att kommunistiska tidningar får det.
Det är en vinglig hållning. Presstödsnämnden saknar laglig rätt att göra några bedömningar av de sökande tidningarnas politiska linje. Hela poängen med stödet är att stötta även knepiga röster. Så länge innehållet är lagligt: hands off.
Hur ironiskt blir det inte att ha ett presstöd - ämnat för att verka för mångfald - och kapa just mångfalden så snart den inte faller rådande politiker i smaken?

Tryckfriheten står och faller naturligtvis inte med att vissa tidningar inte får bidrag, men det är sunkigt när politiker använder skattemedel för att främja sin egen smak och ideologi.
Så i stället för att förvärra systemet: ta bort det helt. Presstödet har spelat ut sin roll; partipressen - med väldigt partipolitiserade tidningar - är historia. Ingenting talar för att vi i dag ska bidra med skattemedel till vissa tidningar framför andra.
Och för den som oroar sig för mångfalden: Det finns något som heter internet. Det startas nättidningar, debattsajter, bloggar och det twittras - helt utan presstöd. Mångfalden i medie-Sverige hotas med andra ord inte av att Svenska Dagbladets ägare slutar få miljonbidrag i presstöd.
Jag tvekade till att sprida ND:s information om att de söker extraknäckare. Men eftersom inget annat verkar bita på presstödsanhängarna är påminnelsen nödvändig.
Hur länge ska politiker och debattörer klamra sig fast vid ett bidrag som inte ens fungerar som tänkt? Och till vilket pris? En sommar där ND lockar arbetslösa ungdomar med skattemedel är förhoppningsvis en sommar för mycket.