PARTIMODE

När Ny Demokrati valdes in i riksdagen 1991 fick Bert Karlsson en tillsägelse efter att ha skuttat runt i strumplästen. Peter Eriksson, tidigare MP-språkrör, skällde för några år sedan ut sina partimedlemmar för att klä sig för oseriöst, medan Moderaternas tidigare partisekreterare Per Schlingmann bad sitt partifolk att ta av sig pärlhalsbanden.
Barbro Hedvall och Göran Greider skrev tillsammans boken "Stil & Politik" där de konstaterade att stil spelar roll för politiken. Efter årets politikervecka i Visby bekräftas mina fördomar gång på gång; sambandet mellan parti och stil är slående.

Låt mig börja med vad som kan kallas "socialdemokratisk kvinna". Ingen personifierar henne bättre än Ylva Johansson.
Johansson glider runt i kycklinggul sommarklänning, med en sportig röd jacka ovanpå. På fötterna har hon bekväma sommarsandaler. En socialdemokratisk kvinna har ofta något spexigt örhänge eller unikt halsband. Accessoarerna ser dyra ut, men kompletteras med jackor och skor som inhandlats på stormarknaden.
En annan grupp som utmärker sig är "KD- tjejerna". De klär sig som Thatcher, är unga, snygga och extremt ambitiösa. Ebba Busch, kommunalråd i Uppsala, är en av dessa.

Folkpartister är däremot partifolket som ser så normala ut att man reagerar. Männen går i ljusblå skjortor och kantiga glasögon. De har studerat nationalekonomi eller statsvetenskap, likt folkpartikvinnorna. De har aldrig åkt en meter utan bilbälte eller snattat.
Den som personifierar folkpartisten är utan tvekan EU-kommissionär Cecilia Malmström. Korrekt, duktig och proper. Oerhört tråkig, med andra ord.
När folkpartisterna är medelklass är "SD-killar" något helt annat. De har solglasögon som är populära på landsbygden. Dessa ser ut att vara sista-sekund-köp i val- fri bensinmack: glansiga och "tuffa". SD-killarna bär gärna blank kavaj eller kortärmad skjorta. Ibland har de skrikiga gula T-shirts som inte gör det hela bättre.
Till skillnad mot andra oppositionspartier har vänsterpartister i regel stil. De ser inte ut som politiker; de ser mindre städade ut, röker oftare och bojkottar vanliga klädkedjor. Resultatet? Mycket bra. Även männen klarar sig, åtminstone de yngre - om de skippar senaste hipstertrenden.

Centerpartikvinnor ser ofta ut som Maud Olofsson, men det fungerar inte. Ibland blir den korta frisyren bara hemsk; en del kortklippta kvinnor kammar upp en del hår från nacken och uppåt, och använder spray för att "tuffa till" fristyren.
Kanske kan man finna en förklaring till dessa stilar. Förmodligen är det byns lilla klädbutik som spökar när Centerkvinnor väljer stil.
Högt uppsatta socialdemokratiska politiker har naturligtvis råd att se snobbiga ut, men inser att de bör behålla sossestilen av politiska skäl.

Här finner vi också anledningen till uppståndelsen kring Mona Sahlins röda märkesväska. Som inte ens var särskilt dyr. Tur för Juholt att hans skärp var en piratkopia. Och naturligtvis kan finansminister Anders Borg kombinera allt det seriösa med hästsvans och ring i örat.
Kan man utläsa någon politisk trend av detta? Ja. På samma sätt som Anders Borgs stil utstrålade själv- förtroende och kraft visar KD-tjejerna vägen framåt.
Skillnaden är att den unga svenska radikala högern ligger långt från nymoderaternas konsensuslinje - de bär sina pärlhalsband med stolthet.