DUMSLUT.

Domen är typisk för ett samhälle där det anses fel att ge igen. Den 35-årige husägaren fick alltså tag i ett ägg från en av ungdomarnas ryggsäck - en ryggsäck som "av en händelse" innehöll en massa ägg - och krossade det i ansiktet på killen med ryggsäcken. Där tycker man att historien kunde ha tagit slut, men icke. Ungdomarna sprang gissningsvis hem till sina curlingföräldrar som genast skissade på en anmälan. Och rättsväsendet har mycket riktigt ställt sig på äggkastarnas sida.
Den som blev utsatt - husägaren - skulle med andra ord ha gillat läget. Det blir inte bättre av att åklagaren Per Lind betonar att "ynglingen var dessutom äggallergiker och blev röd i ögonen". Då var det väl en bra läxa; är du allergisk mot ägg är det bevisligen olämpligt att leka med ägg.
Ägghistorien påminner om diskussionen om den mobbade pojken Casey Heynes som fick nog och kastade ner en av sina mobbare i marken. Det hela filmades, YouTube-klippet gjorde succé världen över och många applåderade att ett offer gav igen.
Men inte alla. I Sverige blev bland andra skribenten Karin Lindell, känd som "Ketchupmamman", upprörd över att Heynes hade slagit tillbaks. Frågan är bara: vad hade varit mer effektivt för att få stopp på den systematiska mobbningen? "Att slå tillbaks löser inget!" ropar ofta fredsduvor i kör. Tror man det har man förmodligen inte varit barn på en vanlig skolgård på ett bra tag.
När jag började första klass sa mina föräldrar, som just kommit till Sverige, att den enda gången jag fick slå var om någon slog mig först. Fröken sa däremot att man absolut inte får slå tillbaka - inte under några omständigheter - när man blir slagen. Skolans resonemang fick mina föräldrar att se ut som frågetecken.
I teorin kan man förstås tänka sig att barn är fromma små lamm som bara behöver en trevlig tillsägelse när de systematiskt mobbar och slår andra, eller kastar ägg. I det verkliga livet behöver de tidigt inse att handlingar får konsekvenser; och ger du dig inte på andra så slipper du eventuell hämnd. Så enkelt är det.
En skola och ett rätts­väsende som uppmuntrar till överdriven handlingsförlamning motverkar där­emot ­civilkurage. Om den som ­ingriper riskerar straff, ­varför ska man då ingripa?
Kanske tycker rättsväsendet att det är fel att ta någon som saboterar bussätet i armen? Själv har jag exempelvis ryckt en krossad flaska ur handen på en man som hotade en annan, och tillsammans med kompisar skällt på och knuffat män som sparkat på en försvarslös människa nattetid i centrala Stockholm. Det har hjälpt. Förhoppningsvis ses det inte som stöld av halv glasflaska och ofredande eller misshandel. (Och gör det det, hoppas jag att ingen missbelåten åklagare läser denna text).
Självfallet har folk inte rätt att göra vad som helst mot någon som gjort fel. Barn och unga ska busa och leka utan att vuxna jagar dem med k-pistar. Men kastar man som ungdom ägg mot folks hus får man faktiskt tåla lite utan att det blir en rättssak.
Husägaren som bjöds på haglande ägg ska inte ­behöva betala 11 400 ­kronor. Däremot borde ­ungdomarna och deras föräldrar dömas att städa upp intorkat illaluktande ägg på minst en nergeggad fastighet.