I tidningen City ser jag att det är "den rökfria veckan". Bra att rökningens risker uppmärksammas i en artikelserie, men som så många gånger förr utmålas folk som vilsna offer oförmögna att fatta egna beslut. Det började med att en reporter i början av veckan skrev att tobaksbolagens produkter tog hennes mammas liv.
Mamman i fråga tog tydligen sitt första bloss som vuxen i en period när tobakens farliga effekter började uppmärksammas, och fick senare cancer.
Men vänta nu; den myndiga mamman rökte alltså, utan tvång får man förmoda, trots vetskapen om riskerna. Ändå nämns inte hennes eget ansvar med ett ord.
I stället skriker bokstäver att mammans liv "togs" och att "NÅGOT MÅSTE HÄNDA - NU!". Leif Silbersky som intervjuas i onsdagens City upprörs över att tobaksbolag inte betalar miljoner till "lurade" rökare och att cigaretter inte förbjuds.
En dag senare sägs folkhälsominister Maria Larsson (kd) "inte vara redo" för att lagstifta om att förbjuda affärer att skylta med tobaken vid utgångskassorna.

City menar alltså att ministern ska vilja införa symboliska lagar - annars ses hon inte som tillräckligt "redo". Pricken över i:et är en kommentar i tidningen om att det är skandal att politikerna inte är mer "rädda om" sina arma medborgare. Jösses.
Som om det bara var att knäppa med politikerfingrarna för att få folk att för evigt undvika tobak, alkohol, tv-tittande, datorspelande, pokerspelande, socker, onyttig mat, shopping, cykling utan hjälm, solning eller sms-lån.
Om bara politikerna "brydde" sig tillräckligt mycket om oss, vill säga.
Som vanligt finns trenden - att medborgare ses som inkapabla att ta ett steg innan de luras i fällor - också i USA. Där kan man som bekant få miljoner i skadestånd för att exempelvis stämma McDonalds om man spiller hett kaffe på sig själv.
Andra hävdar att McDonalds är "ansvariga för människors övervikt" och av den anledningen ska straffas och betala sina "offer". Företag som undanhåller viktig information för kunder ska förstås betala för det, och gärna straffas hårt. Bisarra fall som "för hett McDonalds-kaffe", "för feta hamburgare" eller "förvånansvärt onyttiga cigaretter" kan däremot åka ner i papperskorgen direkt.

Leif Silbersky beklagar sig vidare över att "Som konsument kan du få skadestånd för allt från läkemedel, teknikvaror till leksaker som genom en 'säkerhetsbrist' skadat dig. Men när bristerna - som hos cigaretten - är allmänt kända kan ansvar inte utkrävas av tillverkarna, anser lagstiftaren" (19/11 City). Det är en utmärkt uppdelning vi har i Sverige. Återigen: den som stoppar ciggen i munnen, eller klättrar upp för Mount Everest, väljer själv och har därmed ett eget ansvar.
Annars skulle vi lika gärna kunna bura in vapentillverkare varje gång en mördare använt vapen.
Ändå är önskan att "hjälpa" folk från sig själva och sina val omättlig.
Vad hjälper det att skjuta över ansvar på politiker, arbetsgivare eller företag som säljer produkter? Människor gör ändå fel.
Och de gör knappast färre fel av att omyndigförklaras. I så fall hade hela befolkningen levt "felfritt" vid det här laget.