Sakine Madon

Niqaben hör inte hemma på dagis

Publicerad

På fritiden får man klä sig hur man vill, men inte på jobbet.

Barns rätt till jämställdhet går före förskolelärares rätt att dölja sitt ansikte.

På en fristående förskola i Hisingen har förskolepersonal burit niqab, den heltäckande dräkten med endast en springa för ögonen. Kommunens tillsynsenhet har ansett att plagget inte är lämplig, vilket har resulterat i ett föreläggande mot förskolan. Ett argument som har använts är att kommunikationen försvåras med plagget.

Det stämmer förvisso, och det är bra att kommunen reagerar. Vad som är mindre bra är att kommunen väljer att inte tala ur skägget om att niqaben står för att män och kvinnor ska hållas isär, och därför inte har i kommunens skolor att göra. Det är skillnad på en vanlig slöja och en heltäckande dräkt vars själva syfte är könsseparation.

 

Varför tassas det kring jämställdhetsaspekten? En av de två niqabbärande kvinnorna på förskolan säger sig ha blivit så kränkt av kommunens krav att hon slutat på förskolan, medan den andra jobbar kvar. Kommunen är anmäld till diskrimineringsombudsmannen (DO).

Men allt kan inte handla om vuxnas rätt att utöva sin tro, var som helst och när som helst. Enligt läroplanen ska förskolan ”motverka traditionella könsmönster och könsroller”. Det uttrycks även att förskolläraren har ”ett särskilt ansvar” för att både pojkar och flickor får utrymme och inflytande."

"Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas”, skriver Skolverket. Ska dessa formuleringar betyda något måste det gälla för samtliga förskolor och skolor. Barnens rätt till jämställdhet ska helt enkelt gå före vuxnas idéer om att män och kvinnor behöver hållas åtskilda, vilket som sagt är syftet med niqaben.

 

Mimmi von Troil, vd på paraplyorganisationen Fria förskolor, har reagerat på att Göteborgs kommun har haft synpunkter på förskolepersonalens klädsel. Hon säger att kvinnan endast bär sin niqab "utomhus eller om hon vet att hon kommer möta män, som när en pappa ska hämta eller lämna” (Göteborgs-Posten, 22/12). Som om det skulle vara förmildrande.

När niqaben åker på är signalen som skickas till barnen att kvinnor behöver osynliggöras i närheten av män. GT:s ledarkrönikör Csaba Bene Perlenberg har även lyft pappors rätt att se vem som arbetar med deras barn på förskolan. Det är en viktig aspekt som också behöver vägas in.

 

Tidigare har DO haft för ovana att ensidigt betona religionsfriheten. För några år sedan drev myndigheten till exempel ett fall mot Arbetsförmedlingen, som hade dragit in ersättningen till en troende man som vägrat ta kvinnor i hand när han hälsade. Människor ska förstås aldrig tvingas ta folk i hand, men man bör heller inte kunna kräva att arbetsgivare och övriga samhället ska anpassa sig till hur man väljer att utöva sin tro eller kultur. Och vad säger att kvinnan som inte togs i hand inte också kunde ha känt sig diskriminerad?

Göteborg, likt många andra kommuner, behöver tydliga regler om vad som gäller för niqab i skolor och förskolor. Diskrimineringsombudsmannen borde i sin tur sluta att reflexmässigt ropa diskriminering och kräva skadestånd. Även religionsfriheten har sina gränser.

 

Läs också:

Feminister måste försvara rätten att vägra slöja

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och kommentarer

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida