Själv bor jag i bostadsrätt. Om jag jättegärna ville köpa en bostadsrätt? Nej, det hade jag ingen särskild lust med som 24-åring i Stockholm med högst diffusa livsplaner. Men det var billigare än att hyra motsvarande lägenhet i samma område. Orsak: jag bor i ett miljonprogram.
De låga bostadsrättspriserna ger en hint om marknadsvärdet. Den som i dagens påstått "rättvisa" system hyr i mitt bostadsområde betalar troligtvis ett överpris för sitt boende. Det är inte klokt.
Motfrågor som "var har marknadshyror inte lett till höjda hyror?" och "hyrorna kommer väl att chockhöjas!" hörs så fort man nämner första bokstaven i ordet marknadshyror. För att hitta bra exempel behöver man inte leta särskilt länge.

I Malmö värderade det kommunala bostadsbolaget MKB ett stort antal av stadens lägenheter. Resultatet blev att drygt hälften, lägenheterna på attraktiva adresser, fick höjda hyror - i regel mellan ett par och femhundra kronor. Knappt hälften fick sänkta hyror, som mest med 20- 25 procent.
Lars Birve, tidigare vd för MKB, konstaterar att Malmö har fått en mer balanserad marknad med bättre rörlighet och större omsättning (Fokus 25/4-08). Birve kallar det ett mer rättvist system.
Även röster från Hyresgästföreningen i Södra Skåne har instämt i att mer marknadsanpassade hyror har varit nödvändiga för att komma till rätta med skevheter i systemet.
Hyror är inte något man vips kan justera priset på hur som helst, i det har marknadskritikerna en poäng. Befintliga hyreskontrakt i allmännyttan skulle därför mer eller mindre kunna få vara. De har skrivits under. Nya hyreskontrakt borde däremot räkna in marknadsvärdet i större utsträckning.
En lägenhet på Strandvägen i Stockholm ska självklart inte har samma hyra som en lägenhet i miljonprogrammets Hallonbergen. Varför ens låtsas att det är vettigt eller rättvist?

Kristina Widestedt, forskare i medieetik vid Stockholms universitet, har rätt när hon påpekar att en del journalister skriver i egen sak när de hyllar dagens hyressystem.
"Tittar man på var journalisterna bor och vilken samhällsgrupp de tillhör i Stockholm är det självklart att frågan om hyresrätter angår många mediemänniskor personligen ", säger Widestedt.
I Högalid på Södermalm är journalisttätheten som störst i landet med nästan 400 fackanslutna journalister. Hur många av dem har någonsin kritiserat nuvarande överhyror i stadens ytterkanter och subventionerade hyror i innerstan?
När de pratar om vikten av regleringar för bostadsintegration handlar det inte om att somaliska flerbarnsfamiljen från Tensta ska kunna bli deras granne, utan om att de själva ska få bo billigt i stan. Tänk på det när tonläget skruvas upp i hyresdebatten.