I stället för dessa sandlådefasoner borde journalister ställa sig frågor som: Vad gör vi åt problemet? Var går gränsen mellan aktivism och journalism?, skriver Sakine Madon. Foto: Sven LindwallI stället för dessa sandlådefasoner borde journalister ställa sig frågor som: Vad gör vi åt problemet? Var går gränsen mellan aktivism och journalism?, skriver Sakine Madon. Foto: Sven Lindwall
I stället för dessa sandlådefasoner borde journalister ställa sig frågor som: Vad gör vi åt problemet? Var går gränsen mellan aktivism och journalism?, skriver Sakine Madon. Foto: Sven Lindwall
Jimmie Åkesson. Foto: Pelle T NilssonJimmie Åkesson. Foto: Pelle T Nilsson
Jimmie Åkesson. Foto: Pelle T Nilsson
Sakine Madon

Journalister ska inte bli aktivister

Publicerad

Flera journalister vittnar om hur artiklar anpassas för att inte gynna SD, skrev jag i förra veckans kolumn. Det har fått andra inom medierna att gå i taket - för att jag överhuvudtaget tog upp ämnet.

I min förhållandevis lågmälda text skrev jag att journalister i regel gör opartiska nyhetsvärderingar, men att det finns exempel på när medieredaktioner anpassar sitt arbete för att inte stärka SD (16/1). Om en redaktion uttalat är emot SD är det inget bekymmer. Men säger man att konsekvensneutraliteten gäller – men ändå ”justerar” journalistiken – tar trovärdigheten för etablerade medier stryk. SD-sajterna växer.

Kolumnen byggde på en minienkät. Via sociala medier – bara på Twitter når jag över 26 400 följare och når ut brett i medie-Sverige – fick jag in ett trettiotal svar när jag frågade journalister om deras erfarenheter. Journalisterna som kontaktade mig önskade nästan samtliga källskydd.

I veckan har ytterligare ett tiotal etablerade journalister hört av sig och vittnat om fenomenet. Det är som att hela medie-Sverige vet vad som pågår. Men utåt vill få yttra sig, och förnekelsens kraft är stark på vissa redaktioner.

I veckan påstod exempelvis Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg, när han länkade till min kolumn, att ”detta inte är sant”. När jag frågade om han påstår att mina källor ljuger svarade han att ”i dagens klickhets och stenhårda konkurrens, där snabbhet är allt, så publiceras det som kan". Nu vet jag inte hur Aftonbladets ledarredaktion jobbar, men i min värld går hederlighet definitivt före ”klick”.

Eric Rosén på Aftonbladets och LO:s sajt Politism hade, efter att jag frågade vad han invände emot i sak, så svårt att ge ett rakt svar att han attackerade – rubriken! Johannes Klenell från förlaget Galago påstod att de som svarat mig var ”mina kompisar”. När jag påpekade att det inte stämmer svarade han att jag är ett ”troll”. Debattören Henrik Arnstad klämde i samma anda ur sig att min kolumn var en ”Avpixlat-text”.

Även SVT-profilen Micke Leijnegard kritiserade mig på Twitter för att mina källor är ”anonyma”. När jag förklarade att de inte är anonyma för mig, utan har begärt källskydd, fortsatte han att raljera märkbart irriterad för att jag överhuvudtaget skrivit i ämnet. Värmlands Folkblads nyhetschef Morgan Schmidt lät meddela att han inte skulle ha publicerat min text, den föll honom inte i smaken, och de journalister som hört av sig till mig kallade han nedlåtande ”dina sanningssägare”.

 

LÄS OCKSÅ: Journalister vinklar för att inte gynna SD

 

Visst, man ska inte ta dessa desperata utfall på allvar. Men de kommer från etablerade röster i samhällsdebatten. Det har påståtts att jag misstänkliggjort kolleger. Att jag hävdat att ”alla” redaktioner ”mörkar fakta”. Och att jag har svikit mitt uppdrag genom att inte genomföra en vetenskaplig studie.

I stället för dessa sandlådefasoner borde journalister ställa sig frågor som: Vad gör vi åt problemet? Var går gränsen mellan aktivism och journalism? Ska vi vara uttalat emot SD, eller hålla på konsekvensneutraliteten? Och kan vi inte prata öppet om detta i stället för att kolleger måste kontakta Sakine Madon och kräva källskydd?

Som Lotta Engzell-Larsson på Dagens Industri uttrycker det i en utmärkt text: ”Ideologi och ängslighet är dåliga följeslagare till god journalistik” (20/1). Mer komplicerat än så är det faktiskt inte.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag