Sakine Madon

Hemskolning är att frihetsberöva

Publicerad
Uppdaterad

Kammarrätten i Göteborg ger grönt ljus för hemskolning av religiösa skäl.

Domen är ett svek mot barn.

|FRIHET|

 

Under en studieresa hamnade jag för några år sedan i en Amishby. På landsbygden i amerikanska Minnesota rådde kallt höstväder, men barnen tvingades ändå gå barfota i leran. Och ingen fick ha karta eller lära sig om omvärlden.

Finns det en gräns för föräldrars makt över sina barn?

Göteborgs kammarrätts beslut, att låta fyra flickor, 6, 9, 11 och 14 år gamla, få hemskolning, aktualiserar frågan på hemmaplan.

I domen läser jag bland annat att "De kan under inga omständigheter delta i gymnastik såsom den utövas i allmän skola."

Varför, mer än att familjen är djupt religiös, får man inte veta. Vidare står det:

"De kan endast äta koshermat som tillagats i kosherkök. Det enda kosherköket i Göteborg finns i deras hem."

Och eftersom barnens annorlunda klädsel riskerar att leda till mobbning och antisemitism kan de inte gå i vanlig skola, lyder förklaringen.

Tongångarna påminner om när Jönköpings kommun, som fick backa efter medial uppmärksamhet, kom fram till att muslimska skolbarn skulle "skyddas" från att exempelvis duscha nakna efter skolgymnastiken och sova över på klassresor.

 

Barns rätt har alltför många gånger ignorerats för att tillmötesgå föräldrar.

Det är därför bra att den nya skollagen, som infördes härom året, tydliggör att religion eller filosofisk övertygelse inte är skäl nog att hålla barn från skolan.

En lagskärpning, som nu kammarrätten i Göteborg alltså struntar i.

Kritikerna av den nya lagen menar att ett tiotal hemskolande familjer har tvingats bli "politiska flyktingar" och lämna Sverige. Riksorganisationen för hemundervisning i Sverige beklagar svensk skollag och buntar ihop den med "rasbiologin, tvångssteriliseringarna, vanvården".

Rasbiologi, jämförbart med skolplikt? I beg to differ.

 

Nog för att det finns mycket att kritisera svensk skola för, men på en del debattörer låter det som om barnen är föräldrarnas ägodelar; att det som sker i hemmet per automatik är bra och trevligt; att eftersom hemskolade barn inte får dåliga betyg, faller alla motargument.

Enligt debattörer som Roland Poirier Martinsson är regeringens syn på hemskolning "en skamfläck på borgerligheten" (SvD, 8/3 2010).

Men varför är det så ointressant för dessa tyckare, att skolan för en del barn kan vara den enda chansen att på daglig basis få träffa barn med annan bakgrund? Att föräldrars frihet kan betyda barns ofrihet?

Visst kan hemskolning, av olika skäl och i vissa perioder, vara den enda lösningen.

Det kan vara fråga om en usel skola som nonchalerar mobbning, om barn med väldigt speciella behov eller att avstånd till skolan gör att en kurs får läsas på distans.

Men då ska barnets bästa fälla avgörandet - inte föräldrarnas övertygelser.

I en artikel i det borgerliga magasinet Neo, av redaktören Mattias Svensson, porträtteras en religiös familj i Uppsala som hemskolar sina barn (Nr 4, 2011). Se, de verkar ju må bra.

Vi som kritiserar hemskolning beskrivs i texten som fördomsfulla.

Redaktören försöker ringa in våra motiv: "Det handlar om vad barnen inte får bli. De får inte bli som sina föräldrar."

Nej, det handlar om barns frihet att bli något annat än sina föräldrar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag