Landets medieredaktioner behöver fundera ett varv: ska vi uttalat vara emot SD? Foto: Anna-Karin Nilsson

Landets medieredaktioner behöver fundera ett varv: ska vi uttalat vara emot SD?

 Foto: Anna-Karin Nilsson
Sakine Madon

Journalister vinklar
för att inte gynna SD

Publicerad

Mörkar journalister information och nyheter för att inte gynna SD? Påståendet avfärdas som foliehattsteori. Men journalister som jag är i kontakt med vittnar om problem.

Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, sa häromdagen: ”Att medierna skulle mörklägga något bär enligt min bedömning starka drag av konspirationsteori.” (Resumé, 12/1). Att ibland välja bort information handlar om nyhetsvärdering, påpekar han.

Och det stämmer i regel. Samtidigt har till exempel Skånska Dagbladets dåvarande chefredaktör Jan A Johansson, i journalisten Björn Hägers bok ”Problempartiet”, om SD, medgett att fakta har utelämnats för att undvika en ”helvetes skada för samhällsutvecklingen”.


Häromdagen ställde jag
följande fråga i sociala medier: ”Ni som jobbat som/är journalister. Har ni varit med om att redaktionen velat tona ner eller undvika ämnen pga ’kan gynna sd’?” Journalister i olika åldrar, män och kvinnor, med olika bakgrunder och från olika medier, hörde av sig. De som svarade offentligt på Twitter gav mestadels nej-svar, de hade inte stött på det. De som hörde av sig privat gav en mer bekymmersam bild.

En journalist som har förmedlat nyheter som rör integration och invandring i många år uttrycker att ”detta ämne är superkänsligt”. Det finns en yngre generation som tänker svart-vitt, menar personen: ”Om något som den intervjuade säger komplicerar tesen och ens egen världsbild klipper man bort det ur reportaget.” När journalisten själv har låtit olika röster komma till tals har det lett till påhopp från andra journalister. Numera gör jag mycket försiktigare reportage, berättar personen. ”Orkar inte ha ovänner”, är förklaringen.


En annan journalist
som hör av sig har arbetat på några olika medieredaktioner. ”Inför förra valet 2010, då minns jag särskilt en helt bisarr diskussion, hur reportrar vid kaffeautomaten stod och pratade om ’hur ska vi bemöta Sverigedemokraterna, vi kan ju inte ta dem som ett vanligt parti’” berättar han. Och vittnar om direktiv från nyhetschefen om att ”ta det lite lugnt” när han granskar integrationsrelaterade ämnen.

Uppmaningen att vara försiktig återkommer. En person har betts att vara det när frågan om problem vid ett boende för ensamkommande ungdomar kommit på tal. Ytterligare en person berättar att en äldre kollega med starka politiska åsikter har stoppat reportage om stök vid ett asylboende. Andra beskriver en försiktighet med ordval, nyhetsvärdering eller signalement i syfte att inte gynna främlingsfientlighet.


En journalist som har arbetat
på flera större redaktioner berättar att det på samtliga arbetsplatser funnits en uttalad eller outtalad policy att inte gynna SD och främlingsfientlighet. Och minns särskilt hedersmordet på Pela Atroshi: ”Vi skrev inte en rad om det”.

Dessa journalister är inga foliehattar. Tvärtom framhåller flera att de flesta journalister och nyhetschefer är hederliga människor. Ändå finns problemet där.


Landets medieredaktioner behöver fundera ett varv: ska vi uttalat vara emot SD? Om inte; hur säkrar vi att journalistiken sköts? Det är lätt att ropa ”konspirationsteori!” åt all kritik. Desto svårare är det att se sin egen roll i att förtroendet för medierna sjunker, medan SD-sajterna firar seger efter seger.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida