Sakine Madon

De som tacklar Salming gör bort sig

Publicerad

Håll dig till din egen kultur - åtminstone om du är ”vit”. Så resonerar antirasistiska debattörer som nu är arga på att Börje Salming har fotats utklädd till indianhövding.

Hockeylegendaren föreställer hövdingen Sitting Bull i den nysläppta kalendern ”Årets kvinnor och män 2015”. Syftet med kalendern är att samla in pengar till ensamstående inför julen. Och Salming har alltså valt att fotas som den coola indianhövdingen.

I politiken har Sverigedemokraterna, som inte sällan riktar udden mot muslimer och romer, skapat regeringskris. Partiet växer. Vad gör en del antirasister då, om inte sig själva till åtlöje. Hur kan Salmings flätor vara ett bekymmer?

Dagens Nyheters ledarskribent Erik Helmerson förklarade i veckan vad det är frågan om: ”Modebegreppet kulturell appropriering definieras i Wikipedia som ’när medlemmar av en viss kultur antar element från en annan kultur’. Det anses i nyvänsterkretsar som mycket fult, i synnerhet när någon som anses tillhöra en ’överordnad’ grupp approprierar något från en ’underordnad.’” (DN, 3/12).

I USA får ljushyade artister, eller klädföretag, ibland kritik när de lånar minoriteters kulturella attribut. Eftersom svenska debattörer flitigt hakar på amerikanska trender märks liknande diskussioner även här.

 

Syfte och kontext verkar däremot få bry sig om. För ett tag sedan skälldes till exempel moderaten Bodil Sidén ut för att hon hade klätt ut sig till årets fredspristagare Malala Yousafzai. Under en utbildning med hjälte-tema lade hon upp en bild på sig själv, med en sjal och möjligen lite brunkräm, där hon håller upp ett foto av Yousafzai.

Malala är en människa och förebild och jag klädde inte ut mig till en kulturell stereotyp”, försökte Sidén förklara, men tog bort sin bild från Instagram efter kritiken.

Inte ens när artisten Tomas Ledin höll upp en lapp med texten ”Jag är Jason”, för att visa sitt stöd för Jason ”Timbuktu” Diakité, gick det för sig, enligt en del debattörer: "Vad då, Ledin är ju vit! Han är inte Jason!"

 

Samma tankesätt ligger bakom kritiken mot att Salming har poserat med fjädrar. En av kritikerna är frilansjournalisten Angela Larsson, som kallar Salmings indianfotografi "jätteproblematiskt". ”Om du skulle fråga en amerikansk urinvånare så är jag rätt säker på att det inte skulle vara okej”, påstår hon (Expressen, 28/11).

Vad säger egentligen att Salming, som så fint berättatt om sina samiska rötter i Sommar i P1, inte skulle kunna hylla en indian? En ursprungsbefolknings kultur? Som kurd blir jag nästan löjligt glad när jag träffar samer i Kiruna eller när jag får en guidad tur i ett indianreservat i USA. Varför skulle inte Salming kunna känna likadant?

 

Okej, Angela Larsson och likasinnade som så gärna vill företräda underordnade minoriteter, så här är det: Ni tror er veta, men har ingen aning om, vad indianer anser om Salming som Sitting Bull. Troligtvis skulle en del tycka att Salming gjort något bra, andra tvärtom, och de flesta skulle förmodligen inte bry sig för fem öre.

Det är en sak om någon gör något elakt, historielöst och ruttet. Främlingsfientlighet förekommer dessvärre. Men just därför är det så obegripligt att antirasister jagar rasism där den verkligen inte finns.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida