Sakine Madon

IT-ministern ska inte muta kvinnor

Publicerad

Staten kan komma att bjuda kvinnor som läser it-utbildningar på hela studielånet. IT-minister Kaplan borde veta bättre än att lovorda förslaget.

På tisdag ska IT-minister Mehmet Kaplan (MP) ta emot ett betänkande från Digitaliseringskommissionen. Ett av dess förslag är alltså att staten ska ge stöd till kvinnor som väljer att studera på mansdominerade IT-utbildningar.

De kvinnliga studenterna ska få hela studielånet avskrivet när de tar examen. Dessutom ska studiebidraget ”nollställas” så att de kan få bidrag för en ännu en utbildning om de skulle ångra sig. Utredaren verkar nämligen mena att kvinnor tar en ”risk” när de söker sig till den mansdominerade IT-branschen.

Förslaget beräknas kosta skattebetalarna strax över en miljard kronor. Men kostnaden är inte det stora bekymret här. Det är idén att välja ut grupper – kvinnor i det här fallet - och särbehandla dem, i syfte att uppnå ”perfekt” statistik.

Vad blir nästa steg? Att ge män som vill studera till förskollärare, barnmorskor eller hästskötare samma förmåner?

 

Talande nog saknades någon som helhjärtat försvarade förslaget när det debatterades i torsdagens SVT Debatt. Det skulle ha varit en ickefråga, om inte självaste IT-ministern hade varit så positivt inställd till idén. På en presskonferens i veckan sa Mehmet Kaplan: ”Ett sånt här incitament är mycket intressant att titta på”. Tidigare har högskolor och universitet ägnat sig åt såväl kvotering som positiv särbehandling i ansökningsprocessen. Många såg det som ett sätt att ge invandrare och kvinnor en skjuts. Men när det visade sig att det var män som gynnades vid antagningar till exempelvis eftertraktade läkarutbildningar växte kritiken.

Tobias Krantz (FP), som var utbildningsminister i alliansregeringen, påpekade att det är orättvist att ambitiösa kvinnor drabbas av kvoteringen (Dagens Nyheter, 12/1 2010). Därför skulle det en gång för alla bli stopp på särbehandlandet.

Så blev det dessvärre inte. I våras visade stiftelsen Centrum för rättvisa att hälften av landets statliga universitet och högskolor fortfarande har öronmärka platser utifrån könstillhörighet (Dagens Samhälle, 12/3).

 

Varför är det så svårt för universiteten att hålla tassarna borta? Gissningsvis menar man – vilket även IT-ministern tycks göra - att höjden av rättvisa är uppnådd när det är hälften kvinnor och hälften män på alla utbildningar. Statistiken blir således viktigare än att undvika att diskriminera människor.Då har man missförstått vad rättvisa är. I samma stund som staten särbehandlar positivt, gör den sig skyldig till att särbehandla negativt och därmed diskriminera.

Det är märkligt hur många debattörer och politiker från den svenska vänstern som så entusiastiskt anammat idén om särbehandling. Så har det inte alltid varit i historien.

För att citera den socialdemokratiska statsministern Per Albin Hansson: “Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn.”

Att universitet och IT-företag försöker nå ut till och välkomnar kvinnor är bra. Att staten väljer ut kelgrisar och delar ut privilegier, är varken ”mycket intressant” eller bra. Det är bara uselt.

 

Läs också: Yta och vänster är inte mångfald

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag