Sakine Madon

Hedersvåldets nyttiga idioter

Publicerad

Lagom till sommarlovet har polisen släppt en informationsfilm om hedersförtryck. Som ett brev på posten kommer grundlösa varningar om rasism och stereotyper.

Med en djup suck klickade jag fram polisens Youtubefilm om hedersvåld, vad hade myndigheten nu hittat på? Om kritikerna ens hade en aning rätt vore det tragiskt att ett så viktigt ämne som hedersvåldet tramsades bort i märkliga fördomar mot invandrare.

Men så såg jag filmen, som inleds med att en ung mörkhårig tjej lever under strikt kontroll. Scenerna kändes välbekanta: Att inte få delta i skolaktiviteter, att utsättas för hot och bli misstänkliggjord bara för att en kille på skolan pratar med en. Senare i filmen tar två av de intervjuade personerna upp att även pojkar utsätts för hederskultur. En man, troligtvis med rötter i Mellanöstern, berättar om sitt arbete för att hjälpa drabbade. En äldre svensk dam nämner att kontroll har vi haft förr, även i Sverige. Mycket kan man anklaga svensk polis för, men den här kortfilmen, "Kontrollerad, övervakad, bortgift - om hedersrelaterat våld och förtryck", är bra.

Så vad går kritiken ut på? Det tydligaste exemplet kommer från Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings Universitet, som säger sig vara kritisk till gestaltningen, då den spär på och bekräftar den stereotypa bild som finns av hedersrelaterat våld. Med det menar han att filmen visar att det bara skulle vara män från Mellanöstern som utövar kvinnoförtryck.

 

Det är i själva verket Jonssons egen tolkning, att det bara skulle vara på ett visst sätt. Nu råkar det vara så att hederskulturen är patriarkal, och att majoriteten av offren är unga kvinnor. Jonsson kanske har hört uttryck som balkongflickor, om han inte har det finns internet till hjälp.

Att även kvinnor upprätthåller hederskulturen, och att även män faller offer för den, är det ingen som förnekar. Tvärtom betonas det gång på gång av organisationer som arbetar med de här frågorna: Det handlar om värderingar som genomsyrar hela omgivningar, framför allt i Mellanöstern, och som drabbar män, kvinnor och hbtq-personer. Med Jonssons måttstock skulle man behöva beklaga sig över filmscener där överklassen spelar golf för det finns ju även andra som spelar golf.

Professorn tar verkligen i när han till SVT:s Östnytt säger att filmen "ger ett rasistiskt bakslag". För problemet, enligt honom, är stereotypen och bilden som finns, sedan Fadime - en bild som måste bekämpas.

 

Har man inte hört det förr? I slutet av 2011 var utställningen "Hedersrelaterat våld - en fråga för dom andra?" aktuell i Uppsala. Då menade en ansvarig verksamhetschef att ungdomar behöver få veta att det finns svensk hederskultur. Som exempel gavs barnaga. Logiken: Om allt våld är hedersvåld, är den specifika hederskulturen inget som existerar, mer än i fördomsfulla människors hjärnor.

Polis, socialtjänst, frivilligorganisationer och skola som kommer i kontakt med drabbade ungdomar, ser som tur är problemen för vad de är. På ett decennium har kunskapen ökat markant. Problem finns fortfarande kvar, men förutsättningarna för att hantera dem är mycket bättre.

De som är mer oroade över att ett förtryck synliggörs, än själva förtrycket, har äntligen förlorat debatten. Verkligheten förlorade de för länge sedan.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag