Sakine Madon

Fega makthavare göder jihadisterna

Publicerad

Medan extrema islamister får föreningsbidrag vägrar kommunala tjänstemän ta ställning mot Islamiska staten. Flatheten spelar IS-rekryterarna i händerna.

Den våldsbejakande islamismen ses av Säkerhetspolisen som vårt största terrorhot. Säpo uppskattar att omkring 300 svenskar kan ha anslutit sig till IS för att kriga. Men trots det stoppar makthavare huvudet i sanden.

SVT:s Uppdrag granskning avslöjade i veckan hur islamister bland annat ljuger till sig föreningsbidrag. En ”kultur- och idrottsförening” sa sig vilja erbjuda ungdomar en vettig sysselsättning, men i själva verket drev man en moské där IS-sympatisörer höll föreläsningar. Även föreningen Sveriges Förenade Muslimer bjöd in våldshyllande islamistprofiler till sin konferens.

Från idrotts- och föreningsförvaltningen, som gett föreningen 150 000 kronor, säger man efter avslöjandet att man ska kontakta företrädarna ”för att prata med dem om vad de står för”. Skulle dessa islamister plötsligt börja tala sanning? Dra in bidragen bums.

Sven-Johan Dahlstrand, som leder arbetet mot våldsbejakande extremism i Göteborg, säger i programmet att ”vi kan inte ta ställning” mot IS. Hur kan man inte ta ställning? Det är som att inte ta ställning mot nazism.

 

Hur kommenterar då kommunalrådet Anneli Hulthén (S) avslöjandena? Jo, genom att hävda att kritiken i Uppdrag granskning är orättvis - mot Göteborg. Hennes kommuninvånare åker alltså till Irak och Syrien för att döda, våldta och förslava människor, men Hultén väljer att klaga på ett tv-program.

Hennes partikamrat, inrikesminister Anders Ygeman (S), vågade i programmet dock säga det uppenbara: att det har funnits en naivitet och att samhället måste våga ta ställning mot IS. Man får hoppas att Ygemans regeringskollega Mehmet Kaplan (MP) lyssnade. Kaplan har ju i likhet med tjänstemannen Dahlstrand liknat IS-terrorister med de frivilliga som deltog i finska vinterkriget. Förminskandet av vad IS står för är dessvärre inte unikt för Göteborg.

Hur hamnade vi här, varför har fler politiker inte agerat mot vår tids värsta terrororganisation? När jag frågar Folkpartiets Birgitta Ohlsson, som drev frågan under sin tid som demokratiminister, menar hon att hon fick slita hårt i Alliansregeringen för att ens få igenom en handlingsplan mot våldsbejakande extremism.

”Det blev mycket revirpink och intresset var ljumt från övriga partier”, säger hon. Inte nog med det fanns ett tryck som kom utifrån: ”Varenda gång vi skulle presentera nya initiativ mot våldsbejakande extremism, inkluderat extrem islamism och IS-rekrytering, rasade vissa muslimska föreningar innan de ens läst förslagen”.

När Ohlsson på ett seminarium sa att ”alla religioner - också islam - måste ha sin egen Martin Luther, någon som ifrågasätter och moderniserar” väckte det också ilska. En föreningsföreträdare ringde regeringskansliet och meddelade att demokratiministern skulle ”passa sig”.

 

Vi har alltså högt uppsatta makthavare, som Kaplan (MP), som har relativiserat IS terrorvälde, medan politiker som försöker motverka den våldsbejakande islamismen tvingas göra det i kraftig motvind.

I ett sådant diskussionsklimat är det inte konstigt att samhällets arbete mot extremismen står och stampar. Under tiden kan IS-rekryterarna fortsätta sitt arbete med hjälp av föreningsbidrag.

 

Läs också:

Sakine Madon: Stoppa IS-folk från att trakassera förortsbor

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag