Sakine Madon

Dra in stödet till IS-aktivisterna

Publicerad

Naiva politiker har låtit våldsbejakande islamister hållas. Efter Gefle Dagblads avslöjanden måste de agera.

Tidningen har i samarbete med författaren Magnus Sandelin grävt fram sprängstoff om Gävlemoskéen. Deras granskning visar att det finns våldförespråkande islamister i moskéns högsta ledning.

Gefle Dagblad pekar ut imamen Abo Raad som den militanta islamismens ledare i Sverige. Imamen har bland annat på Facebook hyllat Islamiska statens terror, och enligt vittnen har det samlats in pengar till terrorsekten i moskén. Raad har dessutom tidigare haft ansvar för en hemsida med budskap om att homosexualitet ska straffas med döden.

 

IS-stödet är inget enstaka snedsteg, från en enstaka person. Den ansvarige för moskéns missionsarbete, Ali Al-Ganas, har på sociala medier en omslagsbild av en predikant som bland annat har uppmanat muslimer till självmordsattacker.

Ali Al-Ganas har även uttryckt önskan om att en dag få ett pass utfärdat av IS för att få resa till ”Kalifatet”. Samme Al-Ganas arbetar på den muslimska förskolan Bilaal i Gävle. Förskolan – som även tidigare varit i blåsväder - vägrar att kommentera hans sympatier för IS.

Gävlemoskén skriver i ett mejl att ”vad vi tänker, tycker och tror är endast vår ensak och ingen annans.”

 

Naturligtvis har vi yttrande- och religionsfrihet i Sverige. Men religiösa samfund eller skolor har inte rätt att slippa granskning. Och man har som våldsbejakande islamist definitivt ingen rätt att bli tagen som en seriös samhällsaktör.

Ändå har försök gjorts att misstänkliggöra Gefle Dagblad för smutskastning mot muslimer. Taktiken att försöka stämpla den som lyfter frågan om våldsbejakande islamism känner vi som skrivit i ämnet väl igen.

Mustafa Al Sayed Issa, Sveriges Unga Muslimers tidigare ordförande, raljerade i somras på Twitter över att jag i en krönika hade skrivit att stat och kommuner bör dra in bidragen till föreningar och moskéer som sprider IS-propaganda (Expressen 27/2).

Mohammed Kharraki, som tidigare i år titulerade sig som talesperson för Islamiska Förbundet, hakade på och påstod att jag hade ljugit. Har dessa personer tänkt påstå samma sak om Gefle Dagblad nu?


Framför allt undrar jag vad svenska politiker och beslutsfattare drar för slutsatser när medier avslöjar jihadister. Det har funnits en aningslöshet utan dess like. Gång på gång låter politiker och medier föreningar som Islamiska förbundet, Sveriges Unga Muslimer och Muslimska mänskliga rättighetskommittén framträda som representanter för oss med muslimsk bakgrund.

Hur svårt ska det vara att se skillnad på vanliga muslimer och på oseriösa föreningar? På välfungerande moskéer och på moskéer som styrs av IS-anhängare?

Frågan är nu hur lokalpolitikerna agerar efter Gefle Dagblads avslöjanden. Tidigare har politiker besökt Gävlemoskén för dialog och samverkan. Kommer bidragen nu att dras in? Och har kommunen koll på de religiösa skolor som fått förtroendet att ta hand om barn?

När modiga tidningsredaktioner drar fram fakta i ljuset finns inga ursäkter kvar – se IS-aktivisterna som de extremister de är.

 

Läs också:

Fega makthavare göder jihadisterna


 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag