Sakine Madon

Bibliotekshärjare måste uppfostras

Publicerad

Att reagera mot stök på bibliotek är inte ”brunhöger”. Frågan borde snarare engagera alla som vill att förortens och arbetarklassens barn ska ha en viktig plats.

I tonåren var jag ofta på biblioteket i Uppsalas miljonprogram Gottsunda där jag bodde. Som en kontrast till liv och rörelse hemma var det på biblioteket lugnt och lättare att göra läxorna. Biblioteken är viktiga för barn som saknar långa raddor böcker hemma och därför är det extra synd att de utsätts för stök och bråk.

Till de värsta exemplen hör att en bibliotekarie i Öxnehaga i Jönköping fick föras till sjukhus efter ett knytnävsslag. Hon hade nämligen sagt åt tre killar som stökade. På olika håll i landet ändrar drabbade bibliotek sina öppettider, sätter in larm och väktare.

Den borgerliga skribenten Paulina Neuding har uppmärksammat detta i ett flertal artiklar. Hon har bland annat gått igenom incidentrapporter från biblioteksanställda, och det finns bibliotekarier som har instämt i att det finns bekymmer.

 

När fackförbundet DIK lät sina medlemmar svara på frågor om arbetsmiljön sa åtta av tio bibliotekarier att de upplevt aggressivt bemötande från besökare. Kränkande uttalanden är vanligt förekommande, likaså skadegörelse som kan handla om att sprätta upp fåtöljer eller tända eld på böcker (SR, 25/9 2015).

Visst är det viktigt att påpeka att många bibliotek saknar problem. Det är inte så att man riskerar hamna i slagsmål så fort man försöker låna en bok.

Men Neudings kritiker har gått längre än så. Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm, har antytt att Neuding inte ville bli störd av EU-migranter. Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, har ”anklagat” dem som förespråkat lugn och ro för att lyda under ”tysthetsnormen”.

En MP-politiker i Örebro, oppositionsrådet Niclas Persson, skrev nyligen på Twitter att ”brunhögern” gör sig skyldig till ”svartmålning” av Vivalla eftersom Neuding uppmärksammade att områdets bibliotek hade fått stänga.

 

Persson hade i lugn och ro kunnat förklara bakgrunden: Vivalla skola hade halv studiedag och väldigt många barn gick då samtidigt till biblioteket. Det tillhör inte det vanliga att biblioteket stänger men just denna dag kände sig personalen så otrygg av att det var högljutt och bråkigt att ansvariga inte såg en annan utväg.

Neudings kritiker kan även påpeka att det förvisso finns gäng som stör, men även psykiskt sjuka eller ”sura gubbar” som vägrar betala förseningsavgift. I stället vevas det med ord som ”brunhögern”. Sedan när blev lugn och ro på bibliotek en högerfråga?

 

När jag var yngre och fritidsledare i bland annat Botkyrka minns jag en viktig sak jag fick lära mig: att förvänta sig gott uppförande. Förväntar man sig att ungdomar ska bete sig illa, är risken stor att de beter sig illa.

Reagerar man däremot med förvåning varje gång de gör fel, är chansen stor att de ändrar beteendet. Vi borde helt enkelt bli bättre på att ”uppfostra”, säga till, unga som stökar.

Kanske behövs en fritidsgård i närheten av ett bibliotek med problem, och fler poliser där problemen är större. Att förneka bekymmer är däremot bara korkat.

Det slår mot både de bibliotekarier som är otrygga på sina arbetsplatser, och mot de barn och unga som behöver biblioteken som mest.

 

Läs också:

Varken höger eller vänster fattar klass

Medelklassvänstern - prinsessor på ärten

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler texter

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida