Beslutsfattare som står redo att stifta nya lagar eller myndigheter i "kriget mot fördomarna" är inget nytt. Och är det inte Yvonnes önskemyndighet så är det vännerna på Centrum mot rasism - där Ruwaida själv varit ordförande - eller det Nationella genussekretariatet som ska få oss att se strukturer under varje sten.
Det var inte länge sedan Vetenskapsrådet beviljade över en halv miljon kronor till projektet "Trumpeten som genussymbol".
En märklig prioritering av skattemedel kan tyckas, men norm i den värld Ruwaida rör sig i.

Hon tänker sig att den normkritiska myndigheten ska "...bevaka, utbilda och informera i syfte att förändra där det behövs." (News-mill 27/7). Det låter ambitiöst. Hur förändringsarbetet ska gå till är oklart.
Man kan undra exakt vilka normer denna norm-kritiska myndighet ska stå för, och vem som ska granska myndighetens normkritiska normer?
Bortom den sfär där idéer som Ruwaidas kläcks bryter människor dagligen mot traditioner och begränsande kulturer. För en sisådär tio år sedan klippte jag av mig håret, slängde allt smink, gick i herrkläder och sökte jobb som fritids-ledare på en gård med rejäla normproblem.
Många är mycket modigare, och det utan vare sig myndigheter eller skattemedel. Hur vore det om Yvonne & Co, det vill säga offentliga normkritiker, själva testade att bryta en endaste norm?

Vem vet, det kanske fungerar bättre än att dra fram pekpinnen och predika för andra, låtsas "agera kraftfullt" genom att skapa ytterligare ett skämt till myndighet.
För några år sedan kunde ingen ens svara på hur många myndigheter vi har. Myndigheten som skulle ha koll hade tappat räkningen, så Statskontoret fick utreda och kom 2005 fram till 552 myndigheter som sysselsätter ungefär 240 000 anställda. Regeringen lovade bättring och för två år sedan var vi nere i 478 myndigheter, ytterligare ett antal kan slopas.
Men ropa inte hej för det. Minskningen beror framför allt på omorganisering och att myndigheter slås samman.
Ett exempel är diskrimineringsombudsmännen som gick från fyra till en. Härom året blev Katri Linna övergripande DO. Linna har en tendens att alltid hålla religiösa medborgare under armen - även när dessa själva diskriminerar andra. Lyckad myndighetssammanslagning? Inte direkt.
Myndigheter och statliga tjänste-män ska inte ägna sig åt opinions-bildning, de ska verkställa det som folkvalda beslutar.

Ändå har vi opinionsbildande myndigheter som genussekretariatet, ombudsmannainstitutioner, folkhälsoinstitutet med mera. Samhället kollapsar inte, som en del alarmister vill ge sken av, om det inte införs en ny myndighet för minsta lilla samhällsfenomen.
Vitrysslands modell med ett ideologidepartement borde få igång en och annan varningsklocka. Att "göra något" som politiker är inte bra per se.
Så självklart, men tydligen ändå inte. Det är knappast fler åsiktsmyndigheter, utan snarare myndighetskritiska normer bland beslutsfattare, vi lider brist på.