Hadzialic har rätt i att vi borde ha en diskussion om huruvida Sverige på sikt ska ha religiösa friskolor, skriver Sakine Madon. Foto: / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES STELLA PICTURE
Hadzialic har rätt i att vi borde ha en diskussion om huruvida Sverige på sikt ska ha religiösa friskolor, skriver Sakine Madon. Foto: / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES STELLA PICTURE
Sakine Madon

Aida Hadzialic har rätt om religiösa skolor

Publicerad

Gymnasieminister Aida Hadzialic, S, gör rätt som ifrågasätter religiösa friskolor. Livsåskådningar och familjetraditioner kan gott skötas utanför skolan.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Elever ska inte få slippa undervisning som deras föräldrar ogillar. Den linjen drev folkpartisten Nyamko Sabuni när hon var jämställdhets- och integrationsminister i alliansregeringen. Bakgrunden var att flera undersökningar hade visat att det fanns många flickor som inte tilläts delta i exempelvis skolgymnastiken eller i sex- och samlevnadsundervisningen.

Föräldrarna som ville hålla sina barn från lektionerna hade lagen på sin sida. De kunde hänvisa till att den upplevdes som "utmanande mot elevens speciella inställning och hemmiljö”. Men Sabuni påpekade att barns rätt till undervisning måste gå före föräldrarnas värderingar och religiösa övertygelser.

Det var en viktig markering, men problem finns kvar än i dag. I veckan blev det känt att Utbildningsdepartementet har fått uppgifter om att pojkar och flickor skiljs åt i undervisningen på vissa skolor (Aftonbladet, 27/6). Gymnasieminister Aida Hadzialic reagerade snabbt och efterlyste en diskussion om huruvida Sverige ska ha religiösa skolor i framtiden.

Hennes uttalande har väckt stor irritation. I en debattartikel skrev Markus Uvell, tidigare vd för Timbro, att det var en "obehaglig attack" mot religiösa friskolor och religionsfriheten. Han anklagade också gymnasieministern för att ha attackerat ”redan utsatta minoriteter” samt ”föräldrars rätt att ta ansvar för sina barns uppfostran”.

Uvell betonade att flera religiösa friskolor har bra skolresultat. Men det är inget argument för att tillåta att pojkar och flickor separeras i undervisningen. Det sistnämnda viftas, av oklar anledning, bort av många friskolevänner.

Är det därmed bara att förbjuda religiösa friskolor rakt av? Nej, har man väl godkänt skolor kan man i nästa stund inte svänga 180 grader och stänga dem. Frågan är också hur verkningsfullt ett generellt förbud skulle vara.

Laboraskolan är den kristna sekten Plymouthbrödernas egen friskola. En tidigare rektor har medgett att syftet med skolan är att isolera barn och unga. Skolan har också censurerat exempelvis riksdagens hemsida och rivit ut sidor i böcker. Men på papperet är det en vanlig, allmän friskola.

Skolinspektionen kan göra oanmälda kvalitetsgranskningar, men uppenbarligen finns det skolor som struntar i inspektionen. I stället för att få chans efter chans, borde skolor som missköter sig få rött kort direkt.

Men frågan handlar inte bara om bättre uppföljning och kontroll. Hadzialic har rätt i att vi borde ha en diskussion om huruvida Sverige på sikt ska ha religiösa friskolor. Varför ska religiösa skolor få statsbidrag i ett sekulärt land? Hur får vi stopp på sektskolor som rent formellt inte är konfessionella? Skolan ska vara en plats där barnen möter elever med olika bakgrunder. Eleverna och undervisningen ska stå i centrum - inte föräldrarnas övertygelser.

Religionsfriheten skulle inte hotas om religionen lämnade skolan. Livsåskådningar och familjetraditioner kan gott skötas på fritiden.

 

Läs också:

Barn ska inte vara religiösa maskotar

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag