Sakine Madon

Aftonbladet har fel om hetslagen

Publicerad

Aftonbladet kulturs nya kampanj "Granska skiten" hade kunnat lyfta den viktiga frågan om rasismens och hatets gränser. Om den hade varit seriös.

Sätt dit järnrörsrasister, kräver kulturchefen som för några dagar sedan slog näven i bordet och lanserade "Granska skiten". Åsa Linderborg, som lustigt nog kallar sig yttrandefrihetsfundamentalist, vill tysta och stoppa. Åtminstone delvis, medger hon. Det är lovvärt att lyfta frågan om rasism, men Linderborgs kampanj har fått en minst sagt dålig start.

Kritik mot lagen hets mot folkgrupp handlar inte om att "tokhögern" vill utöka något som Linderborg kallar "lagen om yttrandefrihet". Vad vi däremot har är en lag i brottsbalken som nöter emot vår grundlag.

Ett av bekymren med hetslagen, som förståeligt nog infördes efter andra världskriget, är att den inte stannar vid att förbjuda uppvigling och hets, utan att den även förbjuder "missaktning", alltså att "se ner på" de grupper lagen vill skydda.

Att hot, uppvigling och hets faller inom ramen för juridiken skriver de flesta av oss under på. Med yttrad idioti och fördomar är det knepigare. För redan ungefär ett decennium sedan växlade dåtidens "Avpixlat" över till en amerikansk server för att undgå svensk lag. Effekten: de främlingsfientliga fortsatte i frid och fröjd, som otystade martyrer i forumet "Exilen".

Dessa män - de som nästan uteslutande fälls för hets mot folkgrupp är unga män - ska veta hut, men de ändrar sig inte av hårdare juridiska tag.

Flertalet av dem borde ha nåtts i ett tidigare skede: när de bodde i hem med sociala problem, utsattes för rån eller hamnade i rasistiska kretsar. Det är enkelt att slå sig för bröstet och peka på en lag som markerar mot fördomar. Men det är också ett ytligt sätt att ta sig an ett djupare samhällsproblem.

Och om man ändå tror på att förbjuda spridandet av missaktning kan man föregå med gott exempel. När Aftonbladet nu säger att tidningen ska testa hetslagens gränser gjordes det 2009, när de till Jimmie Åkessons redan osmakliga debattartikel satte den kryddiga rubriken "Muslimerna är vårt största utländska hot."

På senare tid har kulturchefen trasslat in sig i den så kallade organhistorien, efter den ökända artikeln om Israels organstölder, och kritiserats av bland annat Svenska kommittén mot antisemitism.

Det är en desperat kulturchef som påstår att den som invänder mot hetslagstiftningen placerar sig "bland järnrör och nynazister". Möjligen glömde Linderborg att exempelvis vänsterns Jan Myrdal, inte så "tokhöger" om ni frågar mig, kritiserat lagen hets mot folkgrupp.

Spridning av missaktning är inte helt enkel för juridiken att hantera. Härom året slapp en spårvagnschaufför i Göteborg, som hade skrikit "negerfitta" till en passagerare, straff för att uttalandet inte hördes av "tillräckligt många" i spårvagnen. Den homofientliga pingstpastorn Åke Green frikändes på grund av att han hade Bibeln att luta sig emot. Nu i veckan kunde vi läsa om en åtalad 24-åring, som under Halloweenfirandet, på en bar i Jönköping, hade klätt ut sig till Hitler.

Jag tycker domstolarna borde ägna sig åt riktiga hot och hets mot utsatta, och slopa hetslagens luddiga formuleringar. Kampanjmakarna på Aftonbladet verkar mest vara intresserade av att kamouflera sin egen skit.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag