Förortsprojekten är åter på modet. Nedlagda Gringo återuppstår och "Cashen rullar in. Det går bra nu", som Rojas säger till tidningen Resumé.
I veckan fick jag ett mejl från en lokalpolitiker som bjudits in på rundtur i Botkyrka.

I en tjusig PDF förklaras det att man för drygt 12 000 kronor kan få guidning och en övernattning i kommunen.
Utflykten ska lära besökarna om integration och att det även finns mycket jordbruk i Botkyrka. "En antites till svensk integrations- och urbaniseringspolitik" beskrivs det elegant och vägledaren, som han kallas, Carlos Rojas, sägs ligga bakom "kunskapsbärande" initiativ som Gringo.
Kunskaps-bärande, yeah right. När Gringo toppade för några år sedan drogs det i gång dyra kommunala festivaler och till och med kurser för hur politiker skulle ta debatten med Sverigedemokraterna.
Ansvarig Gringo-kille verkade då inte ens känna till hur SD trixade med siffrorna för invandringens kostnader. Det är hjärtskärande hur lågt självförtroende arma lokal-politiker har ibland.

Låt oss lyssna på lite Gringo-prat och vi har en chans att bli proffsiga debattörer!
Carlos Rojas, detta geni på att känna av politiska trender, drog härom året i gång företagsprojektet "100Lax". Och det var inte vilket företagsprojekt som helst: 100Lax skulle gå från 0 till 100 000 kronor i månadsvinst på tre månader.

Det fanns ingen idé och inga anställda. Men projektmakarna ville ändå visa att man kan tjäna pengar utan att behöva slita hårt.
De hade "ingen aning" om vad de skulle syssla med, men hade "bestämt" att företaget ska gå 100 000 kronor plus per månad. Arbets- insatsen? De hade tänkt arbeta sammanlagt ungefär en dag i veckan.
Några månader senare medgav de att projektet inte hade fungerat. Man får gissa att alla hoppfulla politiker och andra intresserade nöp sig i armen när detta chockerande besked kom.

Rojas hade efter projekten Latifeh och Gringo både konkurs och anmälan för ekobrott bakom sig. Ändå framställs dessa återkommande idéer som seriösa.
Nu märks det att förorten är hipp igen. En annan verbal ung man, rapparen Behrang Miri, har dragit i gång "Rörelsen Gatans Röst och Ansikte". Han charmar kommun- tjänstemän och politiker, såsom under årets Almedalsvecka, bland annat genom att jämföra svenska förorter med läget för demokratikämpar i Nordafrika.

En mer oseriös jämförelse får man leta efter. Men i projektdjungeln verkar allt gå an : P olitiker vill så gärna visa att de "gör" någonting och bryr sig.
För att återgå till det stundande projektet "rundvandring i Botkyrka". Om nu lokalpolitiker är jättesugna på att sätta sin fot i ett miljonprogram kan jag tänka mig att för en gång skull göra en samhällsinsats och ta emot besökare.

Beslutsfattare som inte vågar sköta förortsutflykten på egen hand kan anmäla sig via mejladressen här nedan .
Ni kan få åka jättemånga tågstationer och jättemånga våningar upp med hiss, och till och med få ett litet glas sockrat te.
Vi kan även ta en tur till mitt lilla förortscentrum och jag kan lära er några turkiska och kurdiska fraser. Vi kan filosofera om integration och mångkultur i flera timmar. Skillnaden mellan mitt förslag och utflykten med Gringo-Rojas?

Tja, vi kan ha trevligt utan att ta hutlösa 11 900 kronor plus moms per person - pengar vi kan låta invånare i fattiga förortskommuner slippa betala.