Somliga har det till och med som affärsidé. I går kunde man i Metro läsa att 80-talisterna Carlos Rojas, tidigare Gringo-profil, och konsulten Marlena Batist startar eget. Det låter trevligt.
Men så står det vidare på deras hemsida att företaget ska gå med vinst "från 0 till 100 000 kronor i månadsvinst på tre månader". De har ingen idé eller anställda. Men de vill ändå visa att man kan tjäna pengar utan att "behöva jobba ihjäl sig."
Duon har alltså "ingen aning" om vad de ska syssla med, men har "bestämt" att företaget ska gå 100 000 kronor plus per månad. För att uppnå det har de tänkt arbeta sammanlagt ungefär en dag i veckan.
Utöver affärsidén, vad den nu är, har de som mål att "spräcka myten" om att det är svårt att driva eget. Tror man att det är en myt kan man inte ha testat många branscher. Tvärtom finns det en myt - som späs på av hurtiga politiker och samhällsdebattörer som själva aldrig varit företagare - om att företagande är hur enkelt som helst och enbart roligt.
Du som är ung och tänker starta eget, låt mig låta som en surkärring för ett ögonblick. Tänk på följande: Är du normalbegåvad men inte har råd att anlita revisor får du ägna timmar åt blanketter och bokföring. Skatteverkets tjänstemän är inga pedagoger. Har du tur hjälper en bekant dig.
Du får försöka förutspå framtida inkomster och skicka in preliminär självdeklaration, hålla koll på egenavgifter och olika momssatser.
Glöm lagstadgad semester. Du har varken garanterad minimilön eller någon trygghet att landa i om du misslyckas. Däremot är du högintressant för verket som kräver in skatt. Alltså: du kommer förmodligen inte att leva flott på att "jobba tio timmar i veckan". Såvida du först inte skrapar fram 215 miljoner.

Carlos och Malena skulle behöva stå inför juryn på tv-programmet "Draknästet" och prata om vilka kreativa wild and crazy-entreprenörer de är. Se reaktionen när de berättar att de varken har idéer eller något annat, men att de har "bestämt" att de ska fixa stora pengar och att allt är möjligt för att de "har viljan".
Att göra av med pengar verkar däremot inte vara ett problem. "100 lax", som Rojas och Batist kallar sitt företag, har en tjusig logga och det har i veckan invigningsminglats på Stureplan i centrala Stockholm.
Rojas har efter projekten Latifeh och Gringo både konkurs och anmälan för ekobrott bakom sig. Batist har ingen erfarenhet av företagande men säger sig ha sagt upp sig från en konsulttjänst med fast månadslön på 40 000 kronor. Hur troligt är det då att man satsar på en idé som "inte finns"?
Men det finns nog en räddning trots allt. Politiker och andra står gärna på rad för att få satsa (våra skattepengar) på projekt som det här. För några år sedan var mångkultur inne, i dag ska alla visa sig hylla entreprenörskap.

Har man en känsla för politiska trender kan man förstås tjäna sig en hacka utan slit. Att däremot få ihop "100 lax" i en handvändning på den privata marknaden, utan en idé och genom att jobba minimalt lite?
Men för all del: lycka till. Låtsas att ni tjänar ihop pengar och tar risker som vanliga företagare. Låtsas att vem som helst kan bli framgångsrik företagare utan att slita. Låtsas att märkliga projekt är företag.
Sakine Madon är vikarie på ledarredaktionen.