Sakine Madon: Feminister på deltid

Publicerad
Uppdaterad
Bitterfittan Maria Svelands tanke är "betydligt mindre genial" stod det i gårdagens ledarsida i Svenska Dagbladet. Enligt den flitiga SvD-skribenten Paulina Neuding tycker Sveland att kärnfamilj är lika med piss, gulag, kvinnofälla och erotikdödare.
Ja, tänka sig, Sveland tycks på allvar ogilla kärnfamiljen. Vilken upptäckt. Nu var jag ironisk.
Men visst, feminismen förtjänar ofta kritik. Inte minst de feminister som inte lever som de lär eller som hamnar i den kulturrelativistiska gyttjan som förnekar hederskulturen. För att inte tala om förnekarna av alla de gråzoner - att även kvinnor kan vara förövare, eller att män kan vara offer - i det påstått svart-vita patriarkatet.

Ös på med kritik! Men resonemangen på SvD:s ledarsida blottar också en förvirrad inkonsekvens så fort jämställdhet kommer på tal. Normer och strukturer, värt att diskutera eller feministiskt snömos? Det vet man aldrig i förväg.
I sommar har samma sida, för att nämna ett färskt exempel, varit ovanligt engagerad i att lyfta fram de normer som omger framför allt kvinnor med bakgrund i Mellanöstern.
I flera texter har det skrivits om det absurda i att "mödomshinnor" opereras på tjejer som måste gifta sig. Kritiken är befogad: en medeltida tradition upprätthålls genom att operationerna utförs. I princip alla - tack och lov - tycker att operationer av rädsla för en efterbliven omgivning är en förkastlig företeelse.
I mödomshinnefrågan och i allt som rör invandrartjejer ser Neuding och vännerna alltså strukturer. Plötsligt blir allt så plågsamt uppenbart: det finns kvinnor i detta land som lever under förtryck och medeltida värderingar.

Det finns värderingar som får kvinnor att till och med operera sig för att passa in i en unken bild av vad en kvinna ska vara. Kulturen, sedvänjorna och traditionerna, förtrycker.
Så långt är vi överens. Men sedan brister det för SvD:s omtänksamma jämställdhetsivrare: samma skribenter som värnar invandrarkvinnors rätt till jämställdhet ser samtidigt inte några som helst problem med vare sig vårdnadsbidrag, ett bidrag som bevisligen håller invandrarkvinnor i hemmen, eller normer inom den traditionella kärnfamiljen.
Det låter åter som om strukturer är ett vänsterfeministiskt påhitt, strukturerna är som bortblåsta. Vårdnadsbidrag är valfrihet! Äktenskap är frihet!
Bortom hedersdebatten tycks feminismen inte vara intressant längre. Då är det inte lika hett att problematisera normer, strukturer och integration på SvD:s ledarsida. Det ryms inte i mallen. På liknande sätt som när vänsterfeminister inte lyckas hantera att en så kallad förtryckt grupp (invandrare) kan förtrycka själva.

Medan vänsterfeminister drabbas av error i hedersdebatten har Neuding och gänget problem med resten av jämställdhetsdiskussionen. Inkonsekvenser förenar.
Den som erkänner strukturerna, normerna, bakom mödomshinneoperationer borde inte ha så fasligt svårt att se strukturerna, normerna, Sveland skriver om. Och vice versa. Antingen är man för jämställdhet eller så är man inte det.
Att vara för jämställdhet lite då och då, för att matcha "det som är inne" för stunden, ser inte särskilt snyggt ut.
Borgerliga skribenter med hang up på feminismen och inkonsekventa vänsterfeminister är två sidor av kanske inte samma, men två mycket lika, mynt. Båda sidor föredrar jämställdhet på max deltid.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida