Startskottet har gått för en valrörelse som lär bli den mest bevakade någonsin. Väljarna matas med politik dygnet runt. Att väcka deras odelade uppmärksamhet är därför en utmaning i klass med att överrösta ett jetplan.
Det blir inte lättare av att de politiska skillnaderna både mellan blocken och partierna inom dem kan vara svåra att upptäcka med blotta ögat. Under sådana omständigheter är det lätt att politiker drar till med en del konstigheter för att få synas en stund. Det finns redan flera tossiga exempel, vid sidan av Jan Björklunds rent obehagliga burkaförbud.
En av Kristdemokraternas idéer är akutvårdsgarantin: man ska inte behöva vänta mer än fyra timmar på akuten. Det låter ju fint.
Men inom akutvården måste man prioritera. Eller ska personalen ignorera hjärtinfarktpatienten för att hinna med halsflussgrabben före deadline? För övrigt, om det inte går helt geschwint på akuten, söker sig fler patienter med lättare åkommor till den billigare närsjukvården. Och det är där de hör hemma.
Ett annat löfte i genren "gulligt men dumt" presenterades i går av Socialdemokraterna. Man vill att "äldre" - ingen åldersgräns - ska ha rätt till fria hemtjänsttimmar utan behovsprövning. Men det finns 75-åringar som både åker Vasaloppet och springer maraton. Att ge dem hemtjänsthjälp med att tvätta träningskläderna kommer i förlängningen att drabba multisjuka 95-åringar. Det handlar om pengar.
Men vissa har insett att billiga förslag är bäst i en tid av ansträngda finanser. Förbud och påbud är billiga - billiga, ofta, i flera avseenden.
Priset tar Jan Björklund med sitt förslag att föräldrar till stökiga barn ska tvingas sitta med i klassrummet. Det är lika medelklasskorkat som medialt framgångsrikt. De riktigt stökiga barnen har i allmänhet riktigt stökiga föräldrar - drog- eller psykiska problem är inte ovanliga. Varken deras liv eller uppförande lär bli bättre av att klasskamraterna blir varse deras hemsituation.
Ett hedersomnämnande, till sist, för KD som vill förbjuda otrevliga organisationer! Eller åtminstone deltagande i otrevliga organisationer. Eller åtminstone "hot, tvång och våld" utfört av deltagare i otrevliga organisationer. Som om inte sådant redan var kriminaliserat. De har inte tänkt klart än, medger de. Eh, nej.
Hittills har oppositionen lanserat något färre stolleförslag än regeringspartierna, men det beror bara på att den knappt har lanserat någon politik alls.
Smakproven som hittills har serverats tyder dock på att många magplask är att vänta.
Exempelvis debuterade Josefin Brink häromdagen som jämställdhetspolitisk talesman för Vänsterpartiet med att föreslå att skolköken ska fungera som takeawayrestauranger för "stressade barnfamiljer". Kommuner ska alltså ägna sig åt att sälja skattesubventionerad lapskojs.
Det smakar inget vidare. De lättsmälta utspelen gör aldrig det, om man känner efter ordentligt.
