Ring bara polisen om du verkligen behöver hjälp. Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN
Ring bara polisen om du verkligen behöver hjälp.  Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN

Ring inte 112 i onödan (och lär er preppa!)

Publicerad

Det blev kaos när larmsignalen tjöt i Stockholm på söndagen. Det får inte upprepas, både myndigheter och privatpersoner måste bättra sig. 

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Hesa Fredrik ropade varg. När larmet ljöd över Stockholm på söndagskvällen var det inte för att Sverige hade invaderats eller för att det hade skett en kärnkraftsolycka. Nej, det råkade bara bli fel. Signalen gick i gång på grund av den mänskliga faktorn, sa SOS Alarm på måndagen. 

Det visste ju så klart inte stockholmarna. I vanliga fall hör man enbart VMA-signalen – viktigt meddelande till allmänheten – klockan 15 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. Därför blev många, av förklarliga skäl, oroliga när Hesa Fredrik skränade. Särskilt eftersom att det inte kom någon faran över-signal. 

Hesa Fredrik skapade oro 

Falsklarmet visade två saker: att såväl myndigheternas som svenskarnas katastrofberedskap är pinsamt dåligt. 

Det var inte förrän efter 11 minuter som sajten Krisinformation.se twittrade ut att det inte rörde sig om ett riktigt larm. Många verkade dock omedvetna om att det var dit man skulle vända sig. I stället gick människor in på polisens och MSB:s hemsidor för att ta reda på vad som hade hänt, men sajterna kraschade på grund av det höga trycket. 

Det var så många som ringde 112 och polisens växel 114 14 på söndagen att det inte gick att komma fram. Men det är inte dit man vänder sig vid en krissituation, utan till informationsnumret 113 13 eller till Krisinformation.se. Om en katastrof sker, där tusentals människor skadas, är det viktigt att folk inte ringer ned larmcentralen med frågor när det finns de som behöver akut hjälp. 

Om vi ser söndagens larm som en övning inför en riktig kris får Sverige underkänt. Det finns mycket att göra för att se till att myndigheter och privatpersoner har en duglig beredskap. 

För det första behövs tydliga rutiner för hur falsklarm ska hanteras. Den totala förvirringen som uppstod på söndagen, där SOS Alarm inte ens visste om att man hade sänt ut en signal, får inte upprepas. 

För det andra behöver myndigheterna ta kontroll över informationen tidigt. Ju snabbare korrekta uppgifter sprids, desto mindre är risken för att desinformation tar över. De hemsidor som människor kan tänkas besöka vid en kris – polisen, MSB, SOS Alarm och Krisinformation.se – klarar av riktigt hög belastning. Ifall informationen dröjer kan Sverige bli ett enkelt mål för desinformationskampanjer från främmande makt. 

Myndigheterna var senfärdiga 

För det tredje skulle många behöva en grundkurs i prepping, det vill säga kunskap om hur man förbereder sig för en kris. Fler behöver ta reda på vilken utrustning som behövs, vart man vänder sig för information och vad man själv kan göra för att situationen inte ska förvärras.  

SOS ska utreda vad som egentligen hände på söndagen. Inrikesminister Anders Ygeman (S) sa på måndagen att MSB ska utvärdera vad som gick fel. 

När VMA-signalen ljuder ska människor lyssna, annars kan det få livsfarliga konsekvenser. Därför får Hesa Fredrik inte ropa varg igen. Då är risken stor att ingen lyssnar när det verkligen gäller. 

Läs också:

Preppern är inte längre en galning 

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag