Rikspolischefen på presskonferens apropå rapporten "Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen" Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Rikspolischefen på presskonferens apropå rapporten "Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen" Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Rikspolischefen har tappat kontrollen

Publicerad

Polisens larmrapport om utsatta områden är isande läsning. Nu krävs en historisk kraftsamling. 

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Hjälp oss, hjälp oss!" sa Dan Eliasson under onsdagens presskonferens om så kallade utsatta områden. 

Rikspolischefen lät frustrerad och ganska modlös. 

I rapporten definieras 61 områden som utsatta. Där är läget allvarligt. I 23  särskilt utsatta områden beskrivs läget som akut. I sex områden, som svävar mellan de två kategorierna, är läget alarmerande

De människor som försöker leva fredliga vardagsliv i dessa områden är sannerligen utsatta. Men "utsatta områden" är en ömsint eufemism. En mer träffande beskrivning skulle kunna vara "områden präglade av grov kriminalitet, tilltagande brutalitet och parallella samhällsstrukturer som utmanar den svenska demokratiska samhällsordningen".

I dessa områden kan parterna i en konflikt hålla masken inför polisen - man skipar hellre rättvisa internt. Informella nätverk kan hålla ett slags ordning, fixa jobb och bostad. 

I en del särskilt utsatta områden "syns kriminella i politiska sammanhang i allt större utsträckning", skriver Polisen.

Pojkar groomas in i kriminalitet

Trångboddheten gör att pojkar driver utomhus. De frotteras med äldre kriminella och skolas in i asociala beteenden och misstro mot samhället innan de har nått puberteten.

Pojkar yngre än tio år har använts för att frakta vapen och 11-åringar har hunnit bli missbrukare, enligt rapporten.  

Nästan hälften av barnen i särskilt utsatta områden misslyckas med grundskolan. Färre än hälften av de vuxna jobbar.

Många pekar på hur viktigt det är att offentlig och privat service finns kvar utanförskapsområden. Men den är svårt att upprätthålla.

Myndigheter och annan offentlig förvaltning utsätts för "påtryckningar" av folk som vill påverka handläggningen av enskilda ärenden och av kriminella som störs i sin verksamhet. Personal hotas, bränder anläggs. Kronofogden och Försäkringskassan vill ha polisskydd för att röra sig i en del områden. 

Näringsidkare hotas och misshandlas till att acceptera "beskydd". Ibland tvingas de att överlåta sina verksamheter till underpris. Upprepad skadegörelse gör försäkringspremierna omöjligt höga. 

Hoten mot polisen har förvärrats och det finns ställen där ambulanser inte kör in eftersom de inte säkert kan ta sig ut igen. Miljonprogramsområdena, som byggdes för att barn tryggt skulle kunna leka ute, långt från biltrafik, har förvandlats till arkitektoniska fällor som kriminella lätt kan slå igen kring blåljuspersonal.

Polisen lämnar Järvafältet

Som en symbol för det offentligas reträtt står polisstationen i Kista, som nu tycks vara i färd att läggas ner. Det är ett litet kontor, men det är den enda polisstation som finns kvar i Järvaområdet, med sina tre akut utsatta områden, Rinkeby, Tensta och Husby. 

I en isande formulering skriver Polisen: "Samhället är inte rustat för att hantera denna stora numerär av kriminella aktörer (...) polis och andra samhällsaktörer saknar förmåga att möta problematiken".

Det är en fruktansvärt oroande slutsats.

Polisen måste rusta och flytta fram sina positioner. Det måste bli mer attraktivt för polismän att jobba i riskområden. 

Dessvärre rapporterar SvD att poliser nu har satts på att lösa enkla brott för att snygga till statistiken. Och de 700 miljoner kronor som regeringen sköt till i våras har gått till att betala en kredit som tagits för att behålla civilanställd personal. 

Sådant som fler bostäder, bra skola och jobbmöjligheter är förstås andra viktiga hörnstenar. Men så länge kriminella strukturer dominerar finns ingen chans för utsatta områden att normaliseras och blomma upp. 

Och Dan Eliasson behöver hjälp - att lämna sin tjänst som rikspolischef. 

 

Läs också:

Var är krisplanen för problemområdena?

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag