Tysklands president Christian Wulff avgick i går förmiddag. Formellt frivilligt. Men han hade inte mycket val. Åklagaren i Hannover, huvudstad i delstaten Niedersachsen, begärde nämligen i torsdags att riksdagen skulle upphäva presidentens rättsliga immunitet. Att parlamentet skulle avslå en sådan begäran vore otänkbart.
Lika otänkbart är det att ha en statschef som är föremål för förundersökning om mutbrott. Alltså - Rücktritt Wulff. Men presidenten visade under sin sista presskonferens i ämbetet att han inte förstått ett smack av vad tyskarna har upprörts över i stigande grad sedan december.
"Jag har gjort misstag, men jag har alltid varit uppriktig", sa Christian Wulff, trots att hela förloppet som lett till hans avgång handlar om att han ständigt slingrat sig och förtigit relevant information.
Det började när han var delstatschef i Niedersachsen och fick frågan om han hade ekonomiska förbindelser med sin rike vän Egon Geerkens. "Inte haft några på tio år", sa Wulff. Inte precis uppriktigt eftersom han 2008 hade lånat en halv miljon euro av Geerkens fru Edith för att köpa hus.
Därefter har den ena bjudsemestern efter den andra med förmögna vänner avslöjats.
Det som har fått åklagaren i Hannover att reagera är semestrarna med filmproducenten David Groenewold, detta eftersom delstaten Niedersachsen givit ett av Groenewalds bolag en kreditgaranti om fyra miljoner euro under tiden den konservative Wulff var politisk boss där.
I ett annat ekonomiskt läge i Europa kanske tyskarna hade stått ut med presidentens privatekonomiska manövrar, det finns en tradition av väl nära förbindelser mellan Tysklands olika eliter.
De grönas partiledare Cem Özdemir fick i fjol hjälp med en biljett till matchen Barcelona mot Real Madrid av partyfixaren Manfred Schmidt. Özdemir betalade 119 euro för biljetten som egentligen kostade 615 euro. Och samme Schmidt betalade ett privatflyg för den socialdemokratiske delstats- chefen Kurt Beck i Rheinland-Pfalz för tre år sedan.
Men nu är tyskarna utleda på att behöva ta stort ekonomiskt ansvar för att rädda krisande euroländer som Grekland, Italien och Portugal, stater med en korrupt politisk kultur som måste kritiseras. Om och om igen. Fast hur kan man predika skötsamhet om man själv har en statschef som balanserar nära gränsen för bestickning? Det går inte.
Det är tråkigt när en statschef inte håller måttet. Men republiken Tyskland har i alla fall fördelen att kunna göra sig av med presidenten som inte klarar rollen, antingen när mandatperioden går ut eller, som i detta udda fall, genom begäran att den rättsliga immuniteten ska upphävas.
Dessa möjligheter saknas i monarkin Sverige.
I väntan på republik borde vi i alla fall ändra grundlagen så att statschefen inte är skyddad mot åtal.
"Det finns en tradition av väl nära förbindelser mellan Tysklands olika eliter.
