Riksbanken måste stoppa lånefesten

Publicerad

Riksbanken måste ha en mer flexibel syn på inflationsmålet. Det går inte att elda på skuldsättningen utan att tänka på konsekvenserna.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Riksbankschefen Stefan Ingves har vissa likheter med Johan Rheborg i Killinggängets sketch "Kaminmannen". Rheborg spelar radhuspappan Åke som är besatt av sin braskamin. Trots att familjen går runt och svettas är det aldrig tillräckligt varmt i huset, enligt Åke. 

När veden är slut börjar han elda böcker och galgar, och när frun kommer hem efter jobbet har halva parketten slukats av kaminen. Elden får aldrig slockna.

Ungefär samma upptagenhet uppvisar riksbankschefen Stefan Ingves vid inflationsmålet. Riksbanken införde minusränta 2015, som tickat nedåt sedan dess. Trots varningar om överhettning fortsätter lånefesten. Riksbankens mål om två procents inflation är Ingves egen braskamin.

Orimligt billigt att låna

"Det är för billigt att låna, helt enkelt". Under en utfrågning i finansutskottet förra veckan konstaterade Riksgäldens ordförande Hans Lindblad det självklara. Svenska hushåll är belånade till tänderna. Amorteringskraven har inte kylt av bostadsmarknaden. Politiken kan självklart försöka mildra skuldsättningen genom olika åtgärder, som att trappa ner ränteavdragen. Men så länge man kan låna till nästan ingen kostnad kommer folk också att göra det.

I dag ligger reproräntan på - 0,5 procent. Konjunkturinstitutets senaste prognos konstaterar att svensk ekonomi är glödhet och att högkonjunkturen toppar nästa år. Enligt KI är det exporten som driver upp BNP. Men virket i den svenska ekonomin är inte långsiktigt hållbart. 

Rekordlåga räntor, som är Riksbankens medel för att få upp inflationen, kommer att straffa sig i framtiden. När räntorna stiger måste människor konsumera mindre för att klara av skyhöga bolån som tecknades då det var nästan gratis att låna pengar. I värsta fall kan det leda till en ny finanskris.

Flexibelt inflationsmål är bättre

I maj meddelade Riksbanken att man eventuellt vill återgå till ett flexibelt inflationsmål. I stället för det fasta målet på 2 procent vill man införa ett flexibelt mål mellan 1 och 3 procent. I sig är det positivt, eftersom det innebär att penningpolitiken kan utformas med större hänsyn till den finansiella stabiliteten. Men frågan är om det blir någon skillnad. Riksbanken har meddelat att man ändå kommer att sträva efter samma inflationsmål, och därmed samma räntepolitik.

Ingves tänker alltså fortsätta att elda på - trots att ekonomin går bra och sysselsättningen är hög, och trots att Riksbanken egentligen inte kan detaljstyra inflationen. Andra faktorer, som nivån på löneökningarna, spelar roll, vilket många experter påpekat i veckan.

Risken för överhettning i den svenska ekonomin är uppenbar. Riksbanken måste ta ansvar för den finansiella stabiliteten. Byt det fasta inflationsmålet mot ett flexibelt. I teorin, såväl som i praktiken.

 

Läs också:

Minusräntan slår hårt mot de fattiga

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag