Inga magiska prov. Begrepp som "sjuk" och "arbetsförmåga" är subjektiva och sjukskrivningsnivån påverkas av incitament. Foto: Andreas Rentz
Inga magiska prov. Begrepp som "sjuk" och "arbetsförmåga" är subjektiva och sjukskrivningsnivån påverkas av incitament. Foto: Andreas Rentz

Regeringen har en sjuk politik

Publicerad

Löfven kan stoppa sjukskrivningsbomben om han börjar agera förnuftigt.

Om du tappade en krona i en sjö skulle du knappast dyka i efter den. Men om du tappade ett skrin med alla dina besparingar skulle du säkert försöka rädda dem. Dina drivkrafter, dina incitament, att utstå väta skulle plötsligt öka dramatiskt.

Mänskliga beteenden kan i hög grad förklaras av olika drivkrafter. System, som sjukförsäkringen, påverkas också av olika aktörers incitament.

Sjukskrivningsnivån ökar när ersättningen blir mer generös. Sjukfrånvaron minskar när arbetsgivare får ökat ekonomiskt ansvar för sina anställdas ohälsa. När läkares sjukskrivningsbeslut kontrolleras av en annan instans minskar sjukskrivningarna.

Så här skulle det inte fungera om "frisk" och "sjuk" var enkelt mätbara storheter och om läkare kunna ta ett magiskt "frisk eller sjuk"-blodprov på varenda patient. Vore det så, skulle Sveriges sjukskrivningsnivå ligga ganska jämnt över tid och geografi.

Så ser det inte ut.

 

I finansdepartementets rapport "Sjukskrivningarnas anatomi" har ESO, "Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi", studerat vad forskningen säger om drivkrafter och sjukfrånvaro. ESO ger en rad väl underbyggda råd i kampen mot de skenande ohälsokostnaderna.

Några centrala råd går helt på tvärs mot regeringens politik. Den bortre gränsen - "stupstocken" - som just togs bort, argumenterar ESO starkt för. Den behövs som signal till alla aktörer om att "en sjukskrivning inte kan pågå för evigt".

ESO är också djupt skeptisk till regeringens slagord "tidiga insatser". Det är bra, eftersom dessa insatser är föga träffsäkra. I värsta fall förlängs sjukskrivningen, antingen för att den sjukskrivna går och väntar på sin insats eller för att självbilden förändras: man har fått ett kvitto på att man är "sjuk".

 

Däremot är regeringen på rätt spår när den vill öka arbetsgivaransvaret. ESO föreslår bland annat att kostnadsansvaret ska öka med en sjukskrivnings längd. Den principen kan måhända diskuteras; det måste hursomhelst kosta att försumma de anställdas arbetsmiljö och sjukfrånvaro.

Läkares incitament att följa sitt omdöme, och inte lyda patientens vilja vad gäller sjukskrivningslängd, måste också stärkas. ESO föreslår att läkare med avvikande sjukskrivningsmönster, eller de som fuskar, ska kunna fråntas rätten att skriva sjukintyg. Det borde vara självklart.

Man skulle även kunna tänka sig att en expertkår rutinmässigt överprövar sjukskrivningar efter ett antal månader.

Regeringens expertgrupp vill minska politikers inflytande över sjukförsäkringen; de bedöms vara för flata och kortsiktiga. Men det är ett drastiskt steg med osäkert utfall.

Regeringen har nu en gyllene chans att visa sig värdig sitt ansvar. Släng ideologin överbord och agera med förnuft. Om två år beräknas sjukskrivningskostnaderna ligga på 50 miljarder kronor, 150 procent högre än år 2010.

Det är ohållbart - inte minst ett valår.

 

Läs också:

Sjuktalen skenar, Strandhäll velar

Regering utan sjukdomsinsikt

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler texter och krönikor

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag