SÄTT BETYG även på lärarna, inte bara på eleverna. Det tycker Ilmar Reepalu. Idén fick han av SVT-serien "Klass 9A". Foto: LIZETH DEL ANGEL REYES
SÄTT BETYG även på lärarna, inte bara på eleverna. Det tycker Ilmar Reepalu. Idén fick han av SVT-serien "Klass 9A".  Foto: LIZETH DEL ANGEL REYES

Rätt, Reepalu

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
I Malmö ska eleverna kunna sätta betyg på sina lärare. Lagom till sista avsnittet av SVT:s "Klass 9A", som sänds i dag, gör Ilmar Reepalu sitt utspel.
Reepalu (s) uppger att han hämtat inspiration just från tv-serien, som utspelar sig i en Malmöskola. Malmös mäktigaste politiker konstaterar i Sydsvenskan att "i dag har vi inget grepp om hur olika lärare fungerar."
Reepalu säger vidare att han har sökt en gradering av lärares skicklighet och att lärdomen från Klass 9A är att det inte bara handlar om resurser.
Ja, det är välkomna ord från en politiker.
Kommunalrådet ser även tillbaka på sina barns erfarenheter. Båda barnen hamnade i klasser "där man kände att läraren inte klarade av klassen. Det var totalt kaos, sönderfall. I tredje klass kom det in en lärare som faktiskt hade förmåga att se varje elev, också de stökigaste och besvärligaste eleverna. Efter en termin blev det en exemplarisk klass."

Reepalu har rätt: hur
lärarna sköter sitt jobb måste självklart utvärderas. Så görs också på skolor runt om i landet. Och så görs av elever på olika diskussionsforum på nätet.
Men lärarfacken bromsar utvecklingen. Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner har kallat betygssättningen av lärare på nätet för "djupt tragisk" och varnar för att lärare riskerar att "trakasseras."
En komplikation, som Fjelkner kanske inte har övervägt, är att behovet av att diskutera och värdera sina lärare på nätet förmodligen ökar om det inte finns utvecklade rutiner för hur elever kan göra det i skolan. Då blir nätdiskussionerna en säkerhetsventil.

Skolan ska ju fostra till kritiskt tänkande, men att låta eleverna tänka kritiskt om lärarnas prestationer är fortfarande ett utbrett tabu.
Det ligger egentligen inget dramatiskt i att rektorer söker metoder för att bedöma hur skolans personal fungerar i klassrummen. I en skolvärld där kampen om eleverna skärps borde just argumentet att elevernas utvärderingar tas på allvar utgöra ett konkurrensmedel.
Rätt hanterat av skolledningarna kan dessutom lärarbetygen fungera som ett underlag för fortbildning. Och behovet av såväl lärarbetyg som vidareutbildning borde vara stort. Inte nog med att lärarhögskolorna har svårt att rekrytera kvalificerade studenter; lärarutbildningen lider av allvarliga kvalitetsproblem. Nyligen hotade högskoleverket att dra in examinationsrätten för 40 procent av utbildningarna.
Den tidigare universitetskanslern, Sigbrit Franke, påpekade för några år sedan att "var fjärde examinerad lärare borde ha blivit underkänd."
Det vore ganska intressant att få veta hur dessa "underkända" klarar sina jobb i dag.
Utbildnings- och utspelsministern Jan Björklund kan knappast ostört låta Ilmar Reepalu få VG för sitt initiativ. Mycket snart, i en tv-kanal nära dig, kommer Björklund därför att deklarera att han vill införa ett system med skriftliga omdömen av lärare. Om han inte redan hunnit göra det.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag