Erkänd. En palestinsk kvinna från Gaza poserar framför Klippmoskén i Jerusalem. Foto: AMMAR AWAD/Reuters
Erkänd. En palestinsk kvinna från Gaza poserar framför Klippmoskén i Jerusalem. Foto: AMMAR AWAD/Reuters

Rätt att erkänna palestinsk stat

Publicerad

Nyligen gav Israels regering klartecken till ännu en bosättning på Västbanken - Gvaot. Den israeliska fredsrörelsen Peace Now slår fast att konfiskeringen av 400 hektar mark utanför Betlehem är den största i sitt slag sedan 1980-talet.

Premiärminister Netanyahu försöker blidka en opinion som rör sig allt längre högerut, inte minst till det radikala bosättarpartiet Judiskt Hem.

Totalt bor numera runt 550 000 israeliska bosättare på det ockuperade Västbanken och i östra Jerusalem, och deras antal växer tre gånger snabbare än befolkningen i själva Israel. Palestinska förhandlare har liknat det vid att sitta och förhandla om en bit ost. Men medan förhandlingarna pågår äter Israel upp osten.

 

Denna bosättarexpansion är ett akut hot mot en framtida tvåstatslösning mellan israeler och palestinier. Fredsförhandlingar har pågått från och till i snart ett kvarts sekel, utan att ge något resultat. Förändringarna på marken är dock satta i sten.

Det är mot den bakgrunden frågan om ett erkännande av Palestina måste ses. Det handlar inte om att brådstörtat erkänna en stat som snart kommer att se dagens ljus ändå. Det handlar om att rädda hoppet om en tvåstatslösning innan det är för sent.

Sverige har redan rört sig i denna riktning under alliansregeringen. År 2011 fattade Carl Bildt beslutet att uppgradera den palestinska delegationen i Stockholm till ambassad. Motiveringen löd att "det palestinska statsbyggande arbetet har gjort stora framsteg".

 

I november året därpå röstade Sverige ja till att ge Palestina observatörsstatus i FN. Båda besluten föregicks av stark intern kritik inom alliansen, men Bildt drev igenom sin vilja ändå.

Ett erkännande av staten Palestina är nästa naturliga steg på denna resa. Det ändrar inget på marken, även om det svenska erkännandet skulle bana väg för fler erkännanden i EU-kretsen. Palestinierna måste även fortsättningsvis förhandla fram en fredslösning med Israel för att kunna realisera sin stat.

Men det har symbolisk betydelse. Om omvärlden erkänner Palestina skapar man två mer jämbördiga parter, där pressen kommer att öka på Israel att stoppa bosättningsexpansionen och att sätta sig i nya fredsförhandlingar.

 

Det är också en signal till palestinierna - att den diplomatiska vägen lönar sig. President Abbas vägval att vända ryggen till våldet och i stället satsa energin på att bygga statliga institutioner skulle krönas med ett erkännande.

Löfvens besked är således ingen eftergift till Hamas raketer och hårdföra styre i Gaza, utan tvärtom en markering mot våldet som förhandlingsmetod.

Detta förstår den israeliska fredsrörelsen, som välkomnar den svenska avsiktsförklaringen. Verkliga Israelvänner viker inte ner sig för kritik från en utrikesminister som själv är bosättare och en ökänd nationalist. Verkliga Israelvänner inser att en tvåstatslösning ligger lika mycket i israelernas intresse som i palestiniernas.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag