MÅNGA KILLAR SKITER I SKOLAN och tycks vara övertygade om att "det ordnar sig" utan utbildning. Men den tiden är förbi. Förstår de det? Förstår föräldrarna och lärarna? Foto: Gugge Zelander
MÅNGA KILLAR SKITER I SKOLAN och tycks vara övertygade om att "det ordnar sig" utan utbildning. Men den tiden är förbi. Förstår de det? Förstår föräldrarna och lärarna? Foto: Gugge Zelander

Rädda pojkarna

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
De flesta barn i Sverige trivs riktigt bra i plugget. Det glada budskapet förmedlar skolverket i rapporten "Attityder till skolan 2009". Men kunskapens vingar flaxar inte så mäktigt som man kunde önska, förstår man av svaren. Särskilt inte vad gäller pojkarna.
Skolverket betecknar könsskillnaderna som "betydande". Intrycket rapporten ger är att flickorna tar plugget på större allvar än pojkarna. På alla nivåer, från fyran till sista ring i gymnasiet, är det en större andel flickor än pojkar som känner sig engagerade i skolarbetet. Bland de äldre är var tredje flicka mycket engagerad - men bara två pojkar av tio!
Flickorna tycker att skolan ger dem lust att lära sig mer. Nästan hälften av dem planerar att plugga vidare efter gymnasiet. Men 25 procent av pojkarna tycker inte att skolan ger dem lust att lära sig mer och bara var tredje tänker på att läsa vidare.

Det försprång
flickorna skaffar sig i skolan har de hittills förlorat i arbetslivet. Pojkar med sämre utbildning och kunskaper går om dem i lön och befordran, i kraft av sitt kön, sin brist på livmoder - och kanske också på grund av sin större sorglöshet.
Men hur länge kommer detta försprång att bestå? Även om jämställdhetsarbetet i arbetslivet går tröstlöst långsamt på många sätt, kan man tänka sig att kvinnors högre utbildning och större ambitioner börjar kompensera för könsfördomar och barnafödande, förr än vi tror. Redan nu är 67 procent av dem som tar ut högskoleexamen kvinnor. Och när en tipping point väl har nåtts - går vi mot ett energiskt surrande matriarkat där många män har reducerats till birollsinnehavare?

Många killar tycks leva i övertygelsen att "det ordnar sig" utan ambition och utbildning. Som det ordnade sig under industrisamhällets högålder, då sonen kunde följa i pappas fotspår till fabriken. Den tiden är förbi. Förstår pojkarna det? Förstår deras föräldrar? Förstår lärarna? Eller skolas killar aningslöst in i en manlig roll som kommer att göra dem till anakronismer på framtidens tjänstetunga arbetsmarknad?
Förmodligen krävs ett genusuppvaknande på flera fronter. Föräldrar borde fråga sig om de låter sönerna komma undan med sånt som de inte skulle tolerera eller vänta sig av flickor.
Moderaternas idé att "genussäkra" förskolorna är väl värd att realisera; de pojkar som gick på det legendariska, genusmedvetna dagiset Tittmyran var mycket mer fokuserade i klassrummet än andra pojkar.
Dessutom visar forskning, vilket skolverket påpekar i rapporten, att lärares förväntningar har stor betydelse för elevernas prestationer. Är det så att lärarna - helt omedvetet - förväntar sig att flickorna ska höja sig och pojkarna slarva?
Pojkarnas misslyckande i skolan är ett problem som inte längre kan ignoreras.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag