De flesta barn i Sverige trivs riktigt bra i plugget. Det glada budskapet förmedlar skolverket i rapporten "Attityder till skolan 2009". Men kunskapens vingar flaxar inte så mäktigt som man kunde önska, förstår man av svaren. Särskilt inte vad gäller pojkarna.
Skolverket betecknar könsskillnaderna som "betydande". Intrycket rapporten ger är att flickorna tar plugget på större allvar än pojkarna. På alla nivåer, från fyran till sista ring i gymnasiet, är det en större andel flickor än pojkar som känner sig engagerade i skolarbetet. Bland de äldre är var tredje flicka mycket engagerad - men bara två pojkar av tio!
Flickorna tycker att skolan ger dem lust att lära sig mer. Nästan hälften av dem planerar att plugga vidare efter gymnasiet. Men 25 procent av pojkarna tycker inte att skolan ger dem lust att lära sig mer och bara var tredje tänker på att läsa vidare.

Det försprång flickorna skaffar sig i skolan har de hittills förlorat i arbetslivet. Pojkar med sämre utbildning och kunskaper går om dem i lön och befordran, i kraft av sitt kön, sin brist på livmoder - och kanske också på grund av sin större sorglöshet.
Men hur länge kommer detta försprång att bestå? Även om jämställdhetsarbetet i arbetslivet går tröstlöst långsamt på många sätt, kan man tänka sig att kvinnors högre utbildning och större ambitioner börjar kompensera för könsfördomar och barnafödande, förr än vi tror. Redan nu är 67 procent av dem som tar ut högskoleexamen kvinnor. Och när en tipping point väl har nåtts - går vi mot ett energiskt surrande matriarkat där många män har reducerats till birollsinnehavare?

Många killar tycks leva i övertygelsen att "det ordnar sig" utan ambition och utbildning. Som det ordnade sig under industrisamhällets högålder, då sonen kunde följa i pappas fotspår till fabriken. Den tiden är förbi. Förstår pojkarna det? Förstår deras föräldrar? Förstår lärarna? Eller skolas killar aningslöst in i en manlig roll som kommer att göra dem till anakronismer på framtidens tjänstetunga arbetsmarknad?
Förmodligen krävs ett genusuppvaknande på flera fronter. Föräldrar borde fråga sig om de låter sönerna komma undan med sånt som de inte skulle tolerera eller vänta sig av flickor.
Moderaternas idé att "genussäkra" förskolorna är väl värd att realisera; de pojkar som gick på det legendariska, genusmedvetna dagiset Tittmyran var mycket mer fokuserade i klassrummet än andra pojkar.
Dessutom visar forskning, vilket skolverket påpekar i rapporten, att lärares förväntningar har stor betydelse för elevernas prestationer. Är det så att lärarna - helt omedvetet - förväntar sig att flickorna ska höja sig och pojkarna slarva?
Pojkarnas misslyckande i skolan är ett problem som inte längre kan ignoreras.