Kristdemokraterna, som i dag samlas till riksting i Norrköping, ser ut att på allvar ha frigjort sig från mycket av det frikyrkliga arvet. På förra rikstinget besegrade Göran Hägglund aborttalibanerna i Livets ord-falangen genom att tydligt markera att han företräder partiintresset till skillnad från dem inom partiet som har en frikyrklig agenda för ögonen. Abortmotståndet lär inte återkomma med någon större kraft på många år inom kd.
Vurmen för vårdnadsbidraget tycks vara svårare att släppa. Särskilt som kd uppfattar sig ha en stabil folkmajoritet på sin sida. Och så är det möjligen, åtminstone fram till att negativa inlåsningseffekter visar sig. På sikt är det omöjligt att vara ett modernt jämställt parti som driver arbetslinjen och ändå förespråka ett bidrag som riskerar att låsa fast mammor, inte minst många invandrarkvinnor, i en sele mellan vaggan och spisen.
Men det stora hindret för kd:s väg mot normalitet är motståndet mot samkönade äktenskap. Här är partiet helt i ofas med folkviljan.
Därför var det ett glädjande besked Göran Hägglund gav i gårdagens Svenska Dagbladet. I SvD-intervjun lanserade Hägglund kompromissen att äktenskap registreras hos myndigheterna och att de nygifta sedan får göra som de vill: ritual i kyrkan eller ej. Därmed skulle man befria Svenska kyrkan från vigselrätten, definitivt sätta punkt för statens samboförhållande med prästerskapet och lösa en knivig konflikt inom regeringen. I så fall: Lysande, Hägglund!
Hägglund öppnade i samma intervju också för utbyggnad av kärnkraften och fullföljer därmed den strategi som handlar om att slå sig in på breda politikområden. Klimatfrågan är det som gör att det gamla Linje 3-partiet nu blivit kärnkraftsvänner. I allmänhet vill man med förnyad kraft driva miljöfrågorna med ambitionen att konkurrera ut centern om att vara alliansens miljövän. Kd har, efter att ha dumpat den misslyckade bensinskattepopulismen, goda förutsättningar att lyckas. För att man sedan 70-talet har lika starka traditioner på området och saknar band till den miljöfarliga jordbruksindustrin.
Men kd-paroller som ett "schystare Sverige" har vi sett nog av. Bredden måste vinnas steg för steg, i sakfrågorna. Det kd behöver är konkreta förslag i stil med Bengt Westerbergs succéslogan "eget rum på långvården". Bara man aktar sig för fällor som fastighetsskatten.
Att kd som sitter på socialdepartementet inte höjer tempo och profil i policyarbetet inom viktiga områden som sjukvård, äldrevård och tillgänglighet för funktionshindrade är märkligt. Maria Larsson har fått hård kritik för att hon drar allt i långbänk och inte begriper frågorna. Kd borde göra vårdfrågorna till sina, precis som folkpartiet gjort med skolan.
Kristdemokrater sitter på rätt departement och har inte längre några särskilt besvärande lik i garderoben. Varför det ändå inte lyfter är frågan som borde koppla rikstingets uppmärksamhet i ett järngrepp under kommande dagar i Norrköping.