Problemet är bristen på civilkurage

Publicerad
Uppdaterad
SVT:s "Uppdrag granskning" har med sitt reportage om våldtagna Linnéa och Jennifer i Bjästa utanför Örnsköldsvik blottat ett allvarligt samhällsproblem. Det handlar inte bara om att det även denna gång var de våldtagna flickorna som inte blev trodda av omgivningen trots att våldtäktsmannen dömts. Problemet är också bristen på civilkurage.
Ledaren för skolans antimobbningsgrupp säger i programmet: "Vi får inte ta parti." Det är inte att värna om barns och ungdomars bästa att vara "snäll" i meningen att förkastligt agerande inte får konsekvenser. Rektorn som förespråkade att skolan skulle förhålla sig neutral konstaterar också att de måste "jobba mer med värdegrundsfrågor". Det ska alltså behövas ett organiserat arbete med en värdegrund för att skolan ska ta ställning för ett våldtaget barn som mobbas grovt både i skolan och på nätet.

Bjästaskolan jobbar redan enligt måtton som trygghet, tillit, trivsel och tillhörighet. Det finns i Sverige en bisarr övertro på papper och planer. Visst är det viktigt med rutiner för hur man ska hantera mobbning. Brottsförebyggande rådet gjorde förra året en undersökning som visade att systematiska program minskar problemet med runt tjugo procent.
Samtidigt finns det otaliga exempel på hur fina ord står sig slätt när det verkligen gäller. Det måste finnas en känsla hos vuxna om att ta ansvar. Det är en känsla som måste finnas i magen och i hjärtat, och som är svår att undervisa eller planera fram.
Skolinspektionen gav nyligen ut en rapport som granskat 50 skolors planer mot mobbning. Åtta av tio hade inte någon godkänd likabehandlingsplan. Dock hade nästan alla skolor några slags rutiner för hur man ska hantera mobbning. Så långt allt väl. Ändå är det alltför ofta som planerna visar sig vara värdelösa. Till exempel blev det för tre år sedan möjligt för skolor att flytta mobbare till en annan skola. Trots det är det ytterst få rektorer som utnyttjat den möjligheten. Oftast är det den mobbade som flyttar. Vi har en av världens mest tuffa antimobbningslagstiftningar, men tyvärr är den ganska oanvänd.

Skolan tillät den råa förföljelsen av Linnea och senare också Jennifer. Inte ens den bästa av mobbningsplaner hjälper om medmänsklighet saknas, eller om rädsla för att ta tag i ett obehagligt problem gör att man hellre avstår.
Det är inte bara skolvärlden som har svikit dessa flickor. Även civilsamhället har gjort det. Den lokala prästen lät med varmt hjärta den dömda pojken göra en manifestation på skolavslutningen i kyrkan. Många av de 4000, som gick med i gruppen på Facebook till pojkens försvar, var vuxna.
Prästen har nu sagt att han ångrar sig. Över 50000 har gått med i en ny Facebookgrupp som står upp för flickorna. Det är glädjande. Nu är det viktigt att så många som möjligt visar var samhället står: våldtäktsoffer ska få stöd. De ska aldrig behöva trakasseras, eller känna skuld och skam, för att de vågade berätta sanningen.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag