HÖG ARBETSBELASTNING. Sverige är ett land med få poliser per invånare, samtidigt som arbetsuppgifterna hopar sig. Som här, gränskontroller i Malmö. Foto: Anna-Karin Nilsson
HÖG ARBETSBELASTNING. Sverige är ett land med få poliser per invånare, samtidigt som arbetsuppgifterna hopar sig. Som här, gränskontroller i Malmö.  Foto: Anna-Karin Nilsson

Polisen behöver
större muskler

Publicerad

Hotbilden mot Sverige är den mest allvarliga i modern tid. Nu måste Säpo och Polisen få de resurser de behöver.

Efter terrordåden i Paris mobiliserade Frankrike 115 000 poliser, gendarmer och soldater för att "säkerställa skyddet av franska folket", som landets inrikesminister, Bernard Cazeneuve, uttryckte det.

Frågan är hur Sverige skulle hantera en attack, lika omfattande som den i Frankrikes huvudstad.

En terrorattack är fullt möjlig. Det har hänt förr, på Drottninggatan, 2010. Hotnivån mot Sverige har varit förhöjd sedan 2010 och på onsdagen höjdes den från 3 till 4, från "förhöjt hot" till "högt hot". Det vill säga, "sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är hög."

Självklart kan vi inte anpassa polisens storlek till de mest extrema scenarier. Men med 20 000 poliser på snart 10 miljoner invånare är Sverige bland de mest polisglesa länderna i Europa. Detta trots att avstånden är stora och utanförskapsområdena många. Dessutom har belastningen på polisen ökat kraftigt på senare tid, bland annat genom flyktingkrisen.

Vi behöver fler poliser. Och de behövs på gator och torg, inte hasandes mellan skrivbord och kaffeautomat. Dessutom måste polisrollen renodlas mer. I dag har polismyndigheten massor med extrasysslor, från att ta hand om katter och cyklar till att säkra gruvhål och utfärda pass.

Andelen poliser som slutar, exklusive dödsfall och pensionsavgångar, har fördubblats på tio år. Många klagar på stress och dålig bemanning. Dessutom måste de låga lönerna upp, i synnerhet för de poliser som utgör den yttersta blå linjen i högriskmiljöer.

Magdalena Andersson måste helt enkelt skaka fram mer pengar.

Det finns också all anledning att överväga beredskapspolisens återkomst, i en eller annan form. Denna assisterande polisreserv lades ned av alliansen 2012. I budgeten 2011/12 skriver Anders Borg & Co. att "den kraftiga ökningen av poliser i tjänst" och "de senaste årens säkerhetspolitiska utveckling" gör att beredskapspolisen inte behövs längre.

Av alliansens "kraftiga" polisökning blev det bara en tummetott. Samtidigt har befolkningen vuxit, och växer, så det knakar. Den säkerhetspolitiska utvecklingen går i moll. Att kunna kalla in snabbutbildade beredskapspoliser när den riktiga polisen får extraordinära uppgifter att lösa borde vara guld värt.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) har varit skeptisk till att återinföra beredskapspolisen, med det märkliga argumentet att den inte användes så mycket när den fanns. Men historia är inte mycket att luta sig mot för att förutsäga framtiden. IS-terror i Europa, hundratals svenska IS-resenärer, 10 000 asylsökande i veckan och hotnivå 4 - inga av dessa fenomen finns i Ygemans historieböcker.

Stärk polisen. Se till att polis och militär börjar samöva. Återinrätta beredskapspolisen. Ge Säpo utvidgade befogenheter, exempelvis möjlighet till hemlig dataavläsning. Det är dags att inse att Sverige inte är Sörgården längre.

 

Läs också:

Gunvald Larsson ska inte behöva jaga katter.

Trångboddhet gynnar de kriminella gängen.

 

Följ Expressen ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag