Juno Blom leder nu leder hon det nationella arbetet mot hedersförtryck vid länsstyrelsen i Östergötland. Foto: Susanna Forsell
Juno Blom leder nu leder hon det nationella arbetet mot hedersförtryck vid länsstyrelsen i Östergötland. Foto: Susanna Forsell

"Varför blundar vi för barnbrudarna?"

Publicerad

Juno Blom är eldsjälen som en gång själv blundade för hederskulturen.

Nu leder hon det nationella arbetet mot hedersförtryck vid länsstyrelsen i Östergötland.

– Det är allvarlig brottslighet det handlar om, säger hon i ett samtal med Anna Dahlberg i ledarredaktionens podcast.

Lyssna
Ledarpodd: Juno Blom om hedersvåld

Vilka uttryck tar sig hedersförtrycket?

– Ofta ligger fokus på ytterligheter som mord. Men det handlar om allt från relativt små barn som inte får delta i simundervisningen, ens på lågstadiet, till barn som tvingas in i äktenskap. Vi kommer i kontakt med unga flickor som har blivit könsstympade i sina hemländer och som inte får rätten till vård, vuxna kvinnor som inte får rätten att skilja sig och pojkar som i sin vardag tvingas kontrollera sina systrar eller bestraffa närstående.

– När jag kom i kontakt med de här frågorna för många år sedan var jag en extrem kulturrelativist. Jag svek elevernas rättigheter när jag försökte tillgodose föräldrarnas önskemål. En tjej sade till mig i efterhand: "Du tänkte aldrig att det var konstigt att min tvillingbror fick åka på simundervisning och göra prao? För om du tänkte att det var det bästa utifrån vår familjs önskemål borde det väl ha varit samma sak för både honom och mig?" Det var ett uppvaknande som fick mig att skämmas oerhört mycket.

– En tjej berättade om när hon blev förälskad på högstadiet. Hon hade inte vågat prata med honom, men de hade kastat snöboll och stojat i korridoren. Då berättade hennes bröder och kusiner att hon betedde sig som en hora. Ganska snart därefter blev hon bortgift med en betydligt äldre man. Det visste skolan om och trots det reagerade man inte. Flickan uttryckte det så klokt att hela hennes släkt var portvakter till hennes sexualitet. Det hon var beredd att göra - kanske hålla handen, pussas, dansa tryckare - det var helt otänkbart. Däremot tvingades hon in i ett äktenskap där hon, som hon själv uttryckte det, blev våldtagen på bröllopsnatten. Och det var okej för familjen för då följde man en struktur som den ansåg var rätt.

- Jag tror inte att vi har förstått vad rädsla gör med människor. Att vara så ensam. Samtidigt måste jag säga att jag aldrig har träffat så starka tjejer i hela mitt liv som de som brutit sig loss från hedersförtryck. De är mina idoler. De är Pippi Långstrump upphöjt till tjugo.

Mycket av den nödvändiga lagstiftningen är numera på plats. Vad mer behöver göras från samhällets sida?

– Ett fall den här sommaren har spökat i mitt huvud. Det gäller flickan som hittades nedgrävd, död, och man konstaterade att hon varit i ett barnäktenskap med en betydligt äldre man. Sverige har en tydlig lagstiftning som omöjliggör barnäktenskap. Ändå låter samhället barnen bo ihop med dem de är gifta med, trots att vi vet att barnäktenskap ökar risken för våld, sexuella övergrepp och för att man inte får tillgång till utbildning.

– Vi har länge larmat om det till ansvariga myndigheter. Och så mördas det här barnet och ändå händer ingenting. När Lisa Holm mördades blev det något som alla pratade om. Men den här flickan då? Varför var det ingen som eftersökte henne?

– Om vi verkligen satte ner foten om barnäktenskap, då kanske det skulle förhindra att äktenskap ingås längs flyktvägen till Sverige eftersom man vet att det ändå inte kommer att godkännas.

Nyligen utlovades en ny jämställdhetsmyndighet. Finns det inte en risk att väldigt mycket kompetens försvinner vid en sådan omorganisation?

– Självklart har våld mot kvinnor och barn sin absoluta grund i att vi lever i ojämställda samhällen. Men det vi jobbar med är allvarlig brottslighet. Jag tror på att gå från att måla med stora penslar och se orsakssammanhang till att också vidta de åtgärder som krävs. Jag hoppas och tror att man fattar kloka beslut utifrån målgruppens bästa. Ett samhälles mått på hur det mår är ju hur de mest utsatta har det.

 

Läs också: Hedersvåld är viktigare än pappamånader

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag