"Bostäder till flyktingar måste vara lägenheter som är lågt prissatta och som måste byggas snabbt. Men vi har en plan- och bygglagstiftning som gör snabbt byggande omöjligt och billigt byggande har ingen hört talas sen gud vet när. Kan vi lösa det? Nej." Ekonomhistorikern Jan Jörnmark talar om den svåra uppgiften för politiker som bostadsminister Mehmet Kaplan, MP. Foto: Anna Svanberg
"Bostäder till flyktingar måste vara lägenheter som är lågt prissatta och som måste byggas snabbt. Men vi har en plan- och bygglagstiftning som gör snabbt byggande omöjligt och billigt byggande har ingen hört talas sen gud vet när. Kan vi lösa det? Nej." Ekonomhistorikern Jan Jörnmark talar om den svåra uppgiften för politiker som bostadsminister Mehmet Kaplan, MP.  Foto: Anna Svanberg
"Hyresregleringen kommer att ta slut när den sista billiga hyresrätten har omvandlats till bostadsrätt." Ekonomhistorikern Jan Jörnmark gästar ledarredaktionens podcast. Foto: Anders Kling

"Hyresregleringen kommer att ta slut när den sista billiga hyresrätten har omvandlats till bostadsrätt." Ekonomhistorikern Jan Jörnmark gästar ledarredaktionens podcast.

 Foto: Anders Kling

”Politikerna har ingen lösning på bofrågan”

Publicerad

"Kan vi lösa det? Nej."

Ekonomhistorikern Jan Jörnmark är pessimistisk om politikernas möjligheter att komma tillrätta med den katastrofala bostadsbristen.

Hör honom intervjuas av Patrik Kronqvist i ledarredaktionens podcast.

Lyssna
Ledarpodd: Jörnmark om bostadspolitik

Jan Jörnmark menar att svensk bostadsmarknad kännetecknas av en "enorm tröghet". Många problem härrör från hyresregleringen som infördes under andra världskriget och som frös hyrorna i trettio år.

– Jag flyttade till Göteborg på sjuttiotalet. Då kunde du få en etta centralt för 90 spänn i månaden (400-500 kronor i dagens penningvärde). Det ledde till att ingen hade råd att renovera. Det var ett otroligt förfall i de centrala delarna. Det är huvudorsaken till att nästan samtliga stora svenska städer revs under 60- och 70-talen.

I stället för att avskaffa hyresregleringen beslöt sig politikerna för att försöka bygga bort bostadsbristen.

– Som en svensk professor skrev redan 1954 i DN: "Så länge hyresregleringen är kvar är det lika lätt att fylla ett badkar där man dragit ut proppen, som det är att bygga bort bostadsbrist." Det går inte helt enkelt, det kommer alltid att finnas en kö till de gamla billiga lägenheterna.

Jörnmark menar att problemen har förstärkts av att politikerna har behållit hyresregleringar samtidigt som man avskaffat prisregleringarna för villor och bostadsrätter. Det har gjort det attraktivt för privata fastighetsägare att ombilda till bostadsrätter.

– Vi måste sluta prata om det i så ideologiska termer. Vad det handlar om är att på ena sidan gatan kostar tomaterna åtta kronor och på andra sidan 22 kronor. Då är det rätt självklart att man köper dem billigt och går över gatan och säljer dem dyrt.

Du har sagt att du tror att hyresregleringen aldrig kommer att avskaffas.

- Nej, det finns alldeles för många väljare som har för mycket att förlora på det. Det här kommer att ta slut när den sista billiga hyresrätten har omvandlats till bostadsrätt.

Vad borde göras?

– Det man behöver inse är att vi inte har någon generell bostadsmarknad längre. Du och jag och 85 procent har inga problem att hitta bostäder. Då är det meningslöst att prata om bostadsbrist, den ser helt olika ut för olika segment. Det som behövs är bostäder med lägre prisnivåer för ungdomar eller socialt underpriviligierade personer. "Social housing". "Affordable housing". Det har du i hela den civiliserade västvärlden utom i Sverige.

– Vi kan göra som i New York där varje nytt projekt är tvingat att ha 10-15 procent bostäder med anpassad hyra. Jag kan garantera att de stora svenska byggbolagen skulle välkomna det. För då kan de räkna på effekterna mycket tydligare än med dagens system.

Jan Jörnmark vill dämpa talet om en bubbla på bostadsmarknaden.
- Det vi har är en relativ prisförändring på bostäder i Sverige från sjuttiotalet och framåt. I somras kom en nyhet om att det går 31 villor i Töreboda på en i Bromma. När jag kollade i tidningsarkiven såg jag att det 1976 på sin höjd gick två Törebodavillor på en i Bromma. Då var det till och med billigare per kvadratmeter att köpa en välbelägen fastighet på Folkungagatan på Södermalm än en villa i Töreboda. Sedan dess har vi haft en 30-dubbling av priserna på Södermalm. Det är en naturlig utveckling av att strömmen av arbetskraft har gått till städerna. Och där blir det svårare att bygga, av en mängd orsaker, från 1980-85.

Har vi inte en väldigt märklig bostadsdebatt just nu? Å ena sidan pratar vi om rullstolsradier på toaletter och faran med buller. Å andra sidan växer det fram kåkstäder och vi pratar om att vi snabbt måste smälla upp modulhus. Det hänger inte ihop. Kan vi behålla våra krav på hög boendestandard?

– Åk ner till Malmö och se hur boendestandarden ser ut för alla dessa nyanlända. Där har du sju-åtta människor i tvåor. Där är verkligheten. Samtidigt sitter vi och diskuterar något som var bra standard 1966. Den kommer väldigt få att ha råd med.

- Då presenteras i stället en annan lösning: "Vi sätter upp moduler och säger att de är tillfälliga." Men vi har haft nödbostäder från 1917 som stod kvar i 60 år. Det blir samma sak nu.

Modulhusen kommer inte att bli tillfälliga?

Nej, du kommer att ha fortsatt bostadsbrist i storstäderna. Och om modulerna blir billiga lär det bli jättelika köer. Hur ska du kunna ta bort dem då?

Boverket säger att det behövs 38 000 nya bostäder per år enbart för nyanlända flyktingar. Kommer vi att klara det?

– Det måste ju vara lägenheter som är lågt prissatta och som måste byggas snabbt. Men vi har en plan- och bygglagstiftning som gör snabbt byggande omöjligt och billigt byggande har ingen hört talas sen gud vet när. Kan vi lösa det? Nej. Det gör att politiker kan låta rätt märkliga när de ska svara på frågor, därför att det finns inga svar.

 

Lyssna på hela intervjun med Jan Jörnmark i spelaren ovan. Du kan också ladda ner den som mp3-fil . Samtliga avsnitt finns på Itunes.

 

Lyssna också på:

"Kaplans bopolitik är bara kosmetika"

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida