Mona Sahlin är kritisk mot debatten. "Man är för okunnig och för feg för att utmana den extrema tolkning av en religion som IS bygger på." Foto: Axel Öberg
Mona Sahlin är kritisk mot debatten. "Man är för okunnig och för feg för att utmana den extrema tolkning av en religion som IS bygger på." Foto: Axel Öberg

Mona Sahlin: ”Ungar leker IS på förskolan”

Publicerad

"Jag är mer orolig i dag än vad jag var för ett år sedan."

Mona Sahlins syn på Sverige har förändrats av uppdraget som regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, berättar hon i en intervju med Patrik Kronqvist i ledarredaktionens podcast.

Mona Sahlin - om arbetet mot IS och extremismen

– När jag pratar med en förskollärare som säger att barnen på hennes förskola leker IS på gården, eller när jag hör om unga som frågar: "är du sunni eller shia?", då har det gått mycket längre än vad jag trodde.

Varför har den utvecklingen kunnat gå under radarn?

– Dels har en stor del av myndighets-Sverige abdikerat från våra förorter. Dels har vi en beröringsskräck med religion. Debatten gör halt därför att man är för okunnig och för feg för att utmana den extrema tolkning av en religion som IS bygger på, men som också finns i vårt land.

Hur tycker du att muslimska samfund har skött avståndstagandet?

– Många tar avstånd, men det är för få som är med i den offentliga debatten. Om det nu är en förvriden syn på islam som gör att unga killar reser ner till IS, då måste de religiösa ledarna säga det. De lär knappast lyssna på mig som har gympadojor och jeans.

En del har jämfört dina krav på avståndstagande med rasism. Vad tänker du om det?

– Tja, om jag skulle vara den värsta rasisten är det väl ganska bra här. Jag ser det som en del av mitt uppdrag är att diskutera sanningar som ingen riktigt vågar uttrycka. Jag tror att det gagnar hela diskussionen.

När nazister attackerade en antirasistisk demonstration i Kärrtorp reagerade samhället resolut. Men det blir inga stora demonstrationer mot att flera hundra svenskar anslutit sig till en av historiens värsta mördarsekter. Vad beror det på?

– Delvis påminner det om debatten om det hedersrelaterade våldet. De första flickorna som vågade prata om det möttes också av den här generade hållningen: "Så illa kan det väl inte vara här". Att ta avstånd från grymheterna nere i Syrien och Irak är det många som gör. Men det tycks vara svårare att hantera att de här idéerna även har ett fäste här i Sverige.

Socialdemokraten Nalin Pekgul brukar säga att samhället gjorde konservativa grupper ute i förorterna starkare genom olika typer av stöd. När du nu säger att det civila samhället måste stå upp mot IS, finns det då inte en risk att vi gör om samma misstag?

Jo, det finns det absolut. Nalin brukar säga: "Ingen lyssnade på mig och mina varningar. Efter många år lyssnade du, Mona, lite grann." Jag försöker se till att inte andra gör om det misstaget. Man måste ha redskap i en kommun för att säga "Nej, ni får inte hyra lokaler längre för ni tog in en talare som stöttade IS".

Du har haft en lång politisk karriär. Är det du självkritisk för egen del - och för Socialdemokraternas - över hur det har blivit?

– När det gäller hederskulturen förbannar jag mig själv, den socialdemokratiska rörelsen och samhället i stort. Den var ett exempel på att man medvetet fegade ur en diskussion för att man var rädd för att sammankopplas med fel debattörer. Och därför svek man de utsatta tjejerna.

– Integrationen har också varit ett misslyckande. Där gav det socialdemokratiska partiet en bild av oss, att vi var så mycket mer framgångsrika och duktiga på att motarbeta både klassklyftor och könsskillnader än vad vi faktiskt var. Och det drabbade integrationsdebatten väldigt mycket.

Finns det inte en risk att den beröringsskräcken följer med även in i dagens debatt?

– Jo, vi får inte göra om misstaget att utgå från en förfalskad bild av verkligheten. Vi måste ta oss an de svåra frågorna om värderingar, moral och kön. Men det är en för liten del av det offentliga politiska Sverige som är bekväm med att prata om dem.

Är du optimist eller pessimist om framtiden?

– Jag vet inte. Jag är mer orolig i dag än vad jag var för ett år sedan. Å andra sidan ser jag fler som gör fantastiska insatser. Om jag ska vara ärlig är jag väldigt kluven. Men jag är realist när jag säger att jag tror att vi kan och kommer att göra mycket mer.

 

Lyssna på hela intervjun med Mona Sahlin i spelaren nedan ovan. Du kan också ladda ner den som mp3-fil eller prenumerera på podcasten. På Itunes finns samtliga avsnitt här.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Mona Sahlin - om arbetet mot IS och extremismen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag