PM Nilsson: Påven har inget att ursäkta

Publicerad
Uppdaterad
"Visa mig en enda nyhet som Muhammed har kommit med och du kommer bara att hitta sådant som är ont och omänskligt, till exempel hans order om att sprida sin lära med svärdet."
Så sa påven Benedictus XVI i ett tal på universitetet i Regensburg förra tisdagen och startade en brand som ännu inte har falnat. Kyrkor på Västbanken har bränts, en nunna i Somalia har mördats i hämnd, demonstrationer har rasat i Pakistan, Turkiet, Indien och Egypten. Al-Qaida har hotat med krig. Regeringar i muslimska länder har krävt en ursäkt och sensationellt också fått en: förra lördagen beklagade påven djupt att han sårat muslimers känslor, vilket så klart inte var hans mening. Liturgin från Muhammedkarikatyrerna känns igen på ett tröttsamt sätt. Någon yttrar något som rätt eller fel uppfattas som muslimfientligt, arga skäggiga män skriker i tv, västerlandet dividerar om frihet och rasism och beklagar sedan det inträffade. Efter krisen om Muhammedkarikatyrerna varnade många för att eftergifterna till extremisterna i den muslimska världen riskerade att ge mersmak. Den nuvarande påvekrisen är det första tydliga exemplet på att varningarna i högsta grad var berättigade. Och på många sätt är det värre denna gång. Påven, med ett långt förflutet på akademin, höll inget tal om det heliga religösa kriget, eller om relationen mellan världsreligionerna, vilket man påstått. Han talade om den klassiska motsättningen mellan tro och vetande. Föreläsningen är teologiskt sofistikerad och mycket tänkvärd. Benedictus är en varm förespåkare för en gudssyn som inkluderar förnuft och empiri. Tron och vetenskapen kan aldrig sepereras från varandra, Gud måste vara en del av den resonerande, förnuftsbaserade tradition vi ibland kallar grekisk, ibland europeisk, och vetenskapen måste vara öppen för de stora livsfrågor som tron formulerar. Han tolkar bibelns portalparagraf "I begynnelsen var ordet" som att Guds natur är förnuftig och att oförnuft och oresonlighet är ogudaktigt. Gud blir inte heligare för att han görs onåbar, tvärtom, hans helighet finns inom vårt förstånd. Den religösa tron kan därför bara finnas i och vinnas med ord och förnuft. Som exempel på att denna insikt till och med finns hos våldets män, de historiska erövrarna, nämner han den bysantinske kejsaren Manuel II Paleologus som på 1390-talet upprört vände sig mot muslimsk mission med svärdet som argument. Därav citatet om Muhammed. Det är det hela. Benedictus kritiserar även kristen våldsam mission, han visar på olika tidsepoker där kristenheten fjärmat sig från sitt antika grekiska arv, som den nordeuropeiska reformationen på 1600-talet, och tider då förnuftet velat släppa banden till religionen, som 1800- och 1900-talens sekulära revolution. Han vänder sig också mot att dagens multikulturalism gör att kristna kyrkor runt om i världen inte tycker att de behöver bejaka sitt grekisk-romerska arv. För denna föreläsning har han alltså tvingats be om ursäkt. Det gick inte att stå i en universitetsaula och tala fritt om vår civilisations stora frågor. Det gick inte att lägga ut talet på Vatikanens hemsida så att alla intresserade kunde läsa. Informationsrevolutionen med ett globalt datanät och mobiltelefoner i snart var mans ficka sägs ofta vara i upplysningens tjänst. Om bara fler får del av relevant information kommer vidskepelsen att trängas tillbaka, extremismen förtorka och förnuftet att segra. Den tekniska utvecklingen understödjer den mänskliga. Men den tekniska utvecklingen kan lika gärna förbereda barbariet. Det var sant 1914 då den europeiska kulturen gick in i ett 30 år långt krig och det är sant idag. Internet kan lika mycket vara en plats för ryktesspridning, konspirationsteorier och hets som för upplysning. Det finns ingen automatik i att mänskligheten vinner på att koppla upp sig, man kan inte lita på att "utvecklingen" löser grundläggande värdekonflikter. Den globala samexistensen kräver gott uppförande, javisst. Men den kräver också att fria medborgare i fria länder inte låter diktatorer och pöbelväldets självutnämnda kungar sätta absurda gränser för tänkandet. Om det tal påven höll är omöjligt är den europeiska kulturen i en mycket svår kris.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag