PM Nilsson: Återkristnandet av Sverige

Publicerad
Uppdaterad
I grannens trapp hänger ett vitt spöke och gurglar när man kommer in. Längs gatorna flinar pumporna i mörkret och tioåriga häxor ringer på dörren och vill ha godis.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Avkristnandet

tycks fira sin slutgiltiga seger i svenska villaområden när allhelgonahelgen blivit en spökfest. Om man därtill lägger drastiskt sjunkande medlemstal i kyrkan, allt färre besökare på gudstjänsterna och kyrkor som rivs i Skåne är det svårt att hävda att kristendomen någonsin kan göra comeback i Sverige. Men jag ska ändå försöka. Samtidigt som den gamla statskyrkans grepp om svenskarna fortsätter att bli allt svagare har ju kristenheten på ett annat plan på kort tid gjort enorma framsteg. Sekulariseringen är inte bara ett mått på antalet troende eller frekvensen kyrkobesök, utan också en fråga om det allmänna samhällslivets distansering från religionen. För 20 år sedan syntes få eller inga spår av kristenhet i svensk kultur och politik. Det var lite pinsamt att vara kristen. Den aktiva ateismen, arvet från Hedenius och Tingsten, var fortfarande stark på tidningsredaktioner och i politiken. Carola Häggkvist chockade landet när hon tackade sin Gud för att hon vann Melodifestivalen 1986.

I dag är alla

partiledare utom vänsterns och miljöpartiets troende kristna. Göran Persson säger att han förmodligen hade blivit präst om inte politiken kommit i vägen. De kristna socialdemokraterna i Broderskapsrörelsen är sedan länge ett av partiets starkaste nätverk. Kristdemokraternas inverkan på borgerlighetens mottaglighet för kristna värde- ringar är långt större än partiets riksdagsmandat. Nordens största tidning, Aftonbladet, har en bekännande kristen, Helle Klein, som politisk chefredaktör och hennes ledarsida har starka kristna drag i språk och ämnesval. Inom kulturlivet är kristenheten numera en självklar storhet. På Svenska Dagbladet och Aftonbladet, som för övrigt ägs av en norsk kristen stiftelse, är kulturcheferna Carl Otto Werkelid och Håkan Jaensson troende katoliker. DN:s kulturredaktör Maria Schottenius måste betecknas som en protestantisk aktivist och hennes intresse för kyrkans liv är träffsäkert trendkänsligt. I Svenska Akademien är en tredjedel av ledamöterna troende katoliker, med Gunnel Vallquist och Birgitta Trotzig i spetsen. I populärkulturen gör en rad kändisar en poäng av sin kristna tro, Carola, Uno Svenningsson och Jonas Gardell sedan länge, Agneta Sjödin, Dogge i Latin Kings och Idol-Jonah sedan nyligen. Och Marie Fredriksson är nyfrälst. Precis som i USA finns också de tongivande nyfrälsta i politiken. Göran Skytte missionerar på SvD:s ledarsida. Och finansminister Pär Nuder och landshövding Mats Svegfors delar inte bara intresset för utredningen om rikets styre utan också tron på Bibelns bokstav. Den svenska kyrkan har också blivit mycket mer aktiv i samhällsdebatten. Om idén med den gamla statskyrkan var att trycka ner kyrkan kan man verkligen tala om en återuppståndelse efter befrielsen år 2000. Kyrkan tar ställning i politiskt kontroversiella frågor som flyktingamnestin och konflikten mellan israeler och palestinier, och ärkebiskop KG Hammar syns på ett helt annat sätt än sina företrädare.

Vad allt detta

är tecken på är svårt att veta. Håller framstegstro på att ersättas av gudstro? Rationalism av vidskepelse? Är det en hemlängtan i mötet med islam? Eller är det liksom i de forna kommunistländerna bara en normalisering av kristenhetens ställning i Sverige efter årtionden av marginalisering? Hur som helst är det ett skred i samhällslivet som faktiskt är betjänt av lite större öppenhet. Inte för att folks gudstro i sig är ett problem, tvärtom, men religionens anspråk kan snabbt bli mycket större än så och då är det bra om man känner till bevekelsegrunden. Om Sverige var en del av USA skulle man troligen tala om en väckelsevåg, med all säkerhet skulle man tala om kyrkans snabbt växande politiska makt. I detta avseendet vet amerikaner vilka krafter de har att göra med och de har en medvetenhet som svenskar borde skaffa sig. Den kristna vänstern är snart en större maktfaktor i Sverige än den kristna högern i USA; den största tidningens opinionsbildning, regeringschefen och ledaren för den största kyrkan tillhör alla kristen vänster och har en agenda som gör anspråk på att hämta legitimitet från Gud. Ett och annat sekulärt politiskt avståndstagande skulle inte skada. Att hålla Gud borta från staten och Kristus från politiken är trots allt ett av västerlandets största och bästa framsteg.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag