I dagarna har runt 900 000 småföretagare fått ett av årets mest fruktade fönsterkuvert, en försändelse från skatteverket med det så kallade preliminärskattebeskedet.
Det är precis så tråkigt som det låter. Men säger en hel del om statens föreställningar om hur företagande fungerar.
För vanliga anställda är det självklart att man varje månad betalar skatt på de pengar man faktiskt tjänar. Har man blivit knockad av kräksjukan, och legat hemma en vecka eller två, blir inkomsten lägre och skatten likaså. Logiskt.
Men svenska småföretagare lever i ett parallellt universum där naturens lagar är vända upp och ner.

I den vanliga världen räknas tidsresor som en övernaturlig science fictionfantasi. I småföretagarens galax går samma fenomen under namnet "Skattebetalningslagen".
Denna lag är dock stiftad av världsliga makter i riksdagshuset: alla småföretagare ska betala skatt, och inte utifrån vad de faktiskt drar in, utan vad de kommer att tjäna.
Senast 30 november varje år ska de skicka in en blankett där de berättar vilka inkomster de kommer att ha ett år senare. Utifrån detta bestämmer skatteverket hur mycket skatt företagaren ska betala varje månad under året som följer.
Alla som följt det senaste halvårets blixtsnabba kast i ekonomin begriper förstås att skatteverkets krav är ungefär lika rimliga som att be en sten att falla uppåt.
Det sista en småföretagare kan säga med säkerhet är hur morgondagen kommer att gestalta sig, även under betydligt soligare ekonomiska årstider än vintern 2009.
Ändå har riksdagen, i demokratisk ordning, voterat och bestämt hur framtiden kommer att se ut.
Till småföretagare som, helt logiskt, inte kan rapportera de inkomster som ännu inte finns, ska skatteverket göra en så kallad schablonuppräkning. Verkets datorer ska helt enkelt utgå från att vinsten kommer att bli tio procent större än i den senaste deklarationen, och höjer skatten med samma procentsats.
Den som tror att den genomsnittlige småföretagaren kraftigt kommer att öka sin vinst under skitåret 2009 räcker upp en hand.

Skattebetalningslagen befinner sig nu så långt från planeten Jorden att till och med skattebyråkraterna själva har börjat protestera.
"Vi vet att det är heltokigt. Men lagen tvingar oss att göra så här", sa skattedirektören Tommy Carlsson till tidningen Driva Eget häromdagen, och uppmanade alla småföretagare att riva upp skatteverkets beslut och kräva att den debiterade skatten sänks.
Och hur gör man det? Jo, genom att lämna in en egen beräkning av de framtida inkomsterna.
En kalkyl över pengarna som inte fanns i november, och som knappast finns nu heller eftersom tidsresor är och förblir omöjliga.

Före valet lovade den borgerliga alliansen vitt och brett om rimligare villkor och enklare regler för företagandet. Att Skattebetalningslagen legat orörd sedan valnatten säger ett och annat om substansen i utfästelserna.
Så när många firmor nu kryper på blödande knän, skyller Anders Borg på bankerna. Och föreslår att företagen ska kunna få uppskov med...
Just det. Skatten.
Men bara för de anställda. För företagarens egen inkomst, det vill säga den som siarna på skatteverket har skådat i framtiden, vill Borg fortfarande ha betalt.
Så bockar vi av ännu ett varv runt solen i småföretagandets parallella universum.