En gråblek dag får lilla Stureby snabbköp i södra Stockholm besök av en ung blondin med en potatis på tröjan.
Just bredvid läskhyllan dukar hon upp sitt lilla kampanjkit. En svajig pulpet i vit papp, en roll-up, en affisch (som hon råkar sätta upp och ned) och en bunt nytryckta foldrar från "Förenimgen & Marnadsföringen för potatisen".
Jo, det står just precis så. Och en hel del annat, eh, mycket matnyttigt men mindre läsvänligt. Som att potatis "i dagens ledande tankesätt inom hälsosam kost ingår såsom grönsaker i grunden av hälsopyramiden vår inhemska Medelhavsdiet vilka presenteras i den dagliga kosten". Och att "den vanligaste sorten som odlas är den gula potatisen (med stora knölar och lätt gul ton) som finnes i olika delar och hörn i världen."
Ett av dessa "olika delar och hörn i världen" heter Kato Nevrokopi och ligger i nordöstra Grekland, på gränsen till Makedonien.
Det är av lantbruksföreningarna i denna 8 000-hövdade grekiska kommun som den unga kvinnan skickats till Såg-verksgatan 78 i Stureby.
Varje år betalar nämligen EU ut mer än en halv miljard kronor till lantbruks-organisationer i medlemsländerna, för att dessa "fullt ut ska kunna informera konsumenterna om jordbruksprodukter och hur dessa produceras".
Att informera "fullt ut" inbegriper dock inte att berätta om de hundratals miljarder lantbrukarna redan fått i EU-stöd för att producera de varor som ska krängas.
För tre år sedan beviljades således "Förenimgen & Marnadsföringen för potatisen" tillsammans med Cypern lantbruksförbund drygt 15 miljoner kronor för att, till exempel, informera Sturebybor om att det odlas potäter också vid Medelhavet. Man fick också pengar av den grekiska staten. Eller som det står på baksidan av potatisbroschyren: "Greklsand".
Men att grekiska pantofflor skulle vara bättre eller godare än andra, det får den unga kvinnan på Stureby Snabbköp inte påstå, eftersom EU:s regelverk slår fast att produkterna inte får marknadsföras "på basis av sitt nationella eller regionala ursprung".
Ett annat krav som EU ställer är att "reklam- eller kommunikationsbyråer alltid vara delaktiga i kampanjernas genomförande".
Kanske borde de ordblinda grekerna tagit hjälp av byråer med vana av liknande uppdrag. För sådana finns. Det är nämligen inte bara greker som fått respengar av EU för att resa kontinenten runt och berätta om knölar vars ursprung är oväsentligt.
Italienska bönder fick nära sju miljoner kronor för att marknadsföra pantofflans förträfflighet i Ryssland - där invånarna redan är bäst i världen på att äta potatis.
Vid årsskiftet avslutades ett franskt-belgiskt-holländskt potatisreklamprojekt vars EU-nota slutade på drygt 20 miljoner kronor. Och i samma veva som Grekland dukade upp sin skörd i Stureby, skickades ett pressmeddelande ut några kilometer därifrån - men från den svenska branschorganisationen Svensk potatis.
"Nu startar kampanjen merpotatis.nu", stod där att läsa. Med hjälp av månatliga potatisrecept från några av landets bästa kockar ska kampanjen "väcka uppmärksamhet för potatis".
EU har planterat fem miljoner kronor i det treåriga projektet och jordbruksverket - som lyder under en minister som påstår sig vilja avskaffa alla jordbruksbidrag - bidrar med tre miljoner.
I midsommarmånaden juni presenterade kampanjsajten för övrigt den hittills helt okända måltiden matjessill och kokt färskpotatis. Smaklig måltid.