Patrik Kronqvist

Vi står inför en ny vanvårdsskandal

Publicerad

"Aldrig mer", sa talmannen för fyra år sedan efter vanvårdsutredningen. Nu är vi där igen.

Blå Hallen var fullsatt den där måndagen i november 2011. Mark Levengood var konferencier och Drottning Silvia satt i publiken. Huvudpunkten under Upprättelseceremonin var att talmannen Per Westerberg bad om förlåtelse av alla de barn som vanvårdats på barnhem och i familjehem under 1900-talet.

"Samhället hade ansvar för att säkerställa att ni gavs en god uppväxt. Men det var ingen ansvarig som besökte er, ingen som såg er, ingen som frågade er vad ni kände. Ni övergavs", sa Westerberg och fortsatte: "I dag vill vi alla med gemensam röst ropa: Aldrig mer!"

Bara fyra år senare, i flyktingkrisens spår, duggar rapporterna tätt om övergrepp och missförhållanden på HVB-hem och i familjehem: Sexuella övergrepp, knivskärningar och unga som får gå hungriga och i smutsiga kläder.

Vissa berättelser från ensamkommande ungdomar påminner starkt om intervjuerna i vanvårdsutredningen.

"På vinden fanns en säng och en matta. Det var kallt om nätterna och vatten rann in i rummet från toaletten. De brydde sig inte om mig. Jag var väldigt ensam, mådde dåligt och fick inte så mycket mat. Jag åt nästan bara ägg", berättade 15-årige Fahim nyligen för SvD.

Den vanvårdsutredning som ledde fram till upprättelseceremonin lämnade flera förslag för att förebygga framtida vanvård. Det viktigaste var en fungerande tillsyn och uppföljning.

 

I dag har kontrollarbetet på flera platser brutit samman. Socialsekreterare jag har talat med vittnar om att läget är så akut att de inte ens har tid att ta registerutdrag från polisen på familjehem.

I Eskilstuna fick fem unga bo hemma hos en ensamstående man med stora skulder. Halmstads kommun placerade åtta unga hos en flerfaldigt dömd man med kopplingar till Bandidos. I andra fall har unga placerats hos personer som är dömda för sexualbrott.

Hur har läget kunnat bli så katastrofalt att brottslingar får sköta omvårdnaden av ensamkommande?

En del av svaret är uppenbart: Den explosionsartade ökningen av antalet ensamkommande. Bara sedan i augusti ifjol har närmare 30 000 personer som uppger sig vara under 18 år sökt asyl i Sverige. Även om det fanns stora brister i omhändertagandet tidigare gjorde det att problemen förvärrades kraftigt.

 

Det finns flera åtgärder att överväga för att snabbt mildra problemen. Kommuner borde få bättre möjligheter att dela information, till exempel om olämpliga familjehem. En statlig hot-line där ensamkommande kan slå larm på sitt eget språk borde skapas. Boende borde också sorteras enligt ålder och problematik för att minska risken för exempelvis kamratövergrepp.

Men en mer övergripande frågan borde också ställas: Är det verkligen barnens behov som står i centrum för svensk flyktingpolitik?

Många av de unga som nu kommer till Sverige har föräldrar i livet. Björn Lind på Svenska Afghanistankommittén vittnade i Sveriges Radio i december om hur afghanska ungdomar pressas av sina föräldrar att ta sig till Sverige för att sedan skicka hem pengar eller bereda väg för släktingar.

Om svensk flyktingpolitik bidrar till detta är det inte bara det bristfälliga mottagandet som en framtida talman kommer behöva be om ursäkt för. Han bör tillägga: "Förlåt oss för vår hybris".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag