Trenden är tydlig: M och S blir allt mindre. Men vem ska våga fatta de tuffa besluten när alla röstar på småpartier? Foto: PAULY/MATTISSON
Trenden är tydlig: M och S blir allt mindre. Men vem ska våga fatta de tuffa besluten när alla röstar på småpartier? Foto: PAULY/MATTISSON
Patrik Kronqvist

Vi måste vänja oss vid svaga regeringar

Publicerad

Trenden är tydlig: De stora partierna blir allt mindre. Men vem ska våga fatta de tuffa besluten när alla röstar på småpartier?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Geert Wilders oväntat måttliga framgång och Socialdemokraternas kollaps i ännu ett europeiskt land är inte det mest intressanta med valet i Nederländerna. Det är bara symtom på en mycket större politisk förändring: Att de stora partierna är på väg att falla samman. Den tesen drev Uri Friedman nyligen i tidskriften The Atlantic

Så sent som 2003 samlade de tre största partierna i Nederländerna 74 procent av rösterna. Efter det senaste valet är siffran nere på blott 45 procent.

Trenden mot allt fler partier i parlamenten är tydlig i flera västeuropeiska länder, enligt statsvetaren Robin Best. Orsaken är bland annat minskat klassröstande, sekulariseringen och att vissa frågor har växt i betydelse, som miljön och invandringen.

Svagare regeringar

Resultatet blir att många länder styrs av allt svagare koalitionsregeringar - eller inte alls. Efter valet i Belgien 2010 dröjde det 541 dagar innan landet fick en regering. Och både Spanien och Grekland har tvingats till nyval efter att politikerna misslyckats med att forma regeringar.

Man kan tycka att väljarna borde bli mer nöjda när de får rösta på smalare partier som kan driva just deras hjärtefrågor. Men effekten verkar vara den motsatta, enligt Best. Svaga koalitionsregeringar har svårt att få igenom sammanhängande politiska program, vilket tenderar att leda till att förtroendet för de traditionella partierna minskar ytterligare. Proteströstandet ser också ut att öka när vänster- och högerpartier går samman för att bilda mer stabila majoritetsregeringar. 

Samma trend kan skönjas även här hemma. Efter Sverigedemokraternas kraftiga tillväxt leder Stefan Löfven en svag minoritetsregering som tvingades regera med alliansens budget under hela sitt första år. Först efter hot om extraval kunde statsministern på nåder få igenom sin ekonomiska politik.

Samtidigt sladdar Moderaterna kring 17 procent i opinionen. En majoritetsregering med S och M ter sig nu inte bara politiskt otänkbar. Efter nästa val är en sådan regering kanske inte ens teoretiskt möjlig – för närvarande samlar de båda statsbärande partierna knappt 45 procent i opinionsmätningarna.

Fler småpartier

På lokal nivå framträder fragmentiseringens effekter ännu tydligare. Den politiska instabiliteten har exempelvis ökat i flera värmländska kommuner, visar statsvetaren PO Norell vid Karlstads universitet i en rapport från SOM-institutet.

På ett Engelsbergsseminarum häromveckan, arrangerat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, berättade han om de svåra dilemman som lokalpolitikerna i somliga kommuner ställs inför. 

Tyngda av åldrande befolkning och dåliga finanser är de ofta tvungna att sänka kostnaderna. Men nedläggningar av byskolor har flera gånger lett till kraftiga protester och bildandet av nya partier. Det gör det i sin tur ännu svårare att forma majoriteter som kan tackla de svåra problem som kommunerna står inför.

Hittills har Stefan Löfven, med visst stöd av högkonjunkturen, hankat sig fram hjälpligt. Men vad händer med partisystemet nästa gång Sverige drabbas av en stor kris och politikerna måste fatta riktigt tuffa ekonomiska beslut även på nationell nivå? 

Kanske kommer vi en dag att se tillbaka på Löfvens minoritetsstyre som den gamla goda, stabila tiden.

 

Rättelse: I en tidigare version av den här texten användes uttrycket kräftgång felaktigt om Geert Wilders valresultat. 

 

Läs också:

Kris i hela Europa för Löfvens partikamrater

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag