Inrikesminister Anders Ygeman, S, varnar för partipolitiskt käbbel efter terrordådet. Men det är farligt om alla ska tycka lika. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGInrikesminister Anders Ygeman, S, varnar för partipolitiskt käbbel efter terrordådet. Men det är farligt om alla ska tycka lika. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Inrikesminister Anders Ygeman, S, varnar för partipolitiskt käbbel efter terrordådet. Men det är farligt om alla ska tycka lika. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Efter att fyra människor har dödats på öppen gata i Sverige av en terrorist med ideologiska motiv försöker vissa framställa det som suspekt att dra politiska slutsatser av dådet. Foto: NOELLA JOHANSSON/TTEfter att fyra människor har dödats på öppen gata i Sverige av en terrorist med ideologiska motiv försöker vissa framställa det som suspekt att dra politiska slutsatser av dådet. Foto: NOELLA JOHANSSON/TT
Efter att fyra människor har dödats på öppen gata i Sverige av en terrorist med ideologiska motiv försöker vissa framställa det som suspekt att dra politiska slutsatser av dådet. Foto: NOELLA JOHANSSON/TT
Patrik Kronqvist

Vi måste få tycka olika efter Drottninggatan

Publicerad

Lägg inte en våt filt över debatten efter terrordådet.

I december 2012 klev en tungt beväpnad, 20-årig man in på lågstadieskolan Sandy Hook i Newtown, Connectitut. Fem minuter senare hade han skjutit ihjäl tjugo barn och sex vuxna. När Barack Obama efterlyste en översyn av vapenlagarna efter denna den värsta skolskjutningen i USA:s historia anklagades han genast för att politisera dådet.

"Vi måste lugna ner oss och inte ta sådana här tragedier, sådana här brott, och använda dem för politiska syften", sa Grover Norquist, styrelseledamot i vapenlobbygruppen NRA.

Vapenlobbyns argument går igen i reaktionerna efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, vilket skarpsynt har påpekats av journalisten Andreas Henriksson.

Efter att fyra människor har dödats på öppen gata i Sverige av en terrorist med ideologiska motiv försöker vissa framställa det som suspekt att dra politiska slutsatser av dådet.

Kritik mot Kinberg Batra

När inrikesminister Anders Ygeman fick en tuff fråga i SVT:s Agenda varnade han för att "sladda ner i det vanliga partipolitiska käbblet". Ännu hårdare var ledarskribenten Anders Lindberg på socialdemokratiska Aftonbladet som skåpade ut M-ledaren Anna Kinberg Batra: "Att försöka plocka partipolitiska poäng just nu visar på fruktansvärt dåligt omdöme. "

I kritiken finns en obehaglig underton av att alla måste tycka likadant. För det är inte så att regeringen själv avvaktar med att göra politik av terrordådet. På onsdagen aviserade den exempelvis en utredning om att kriminalisera deltagande i terrororganisationer (vilket jag i sak tycker är bra). 

I stället är det en politisk debatt om förslagen man verkar vilja undvika. I samma mening som Ygeman varnade för partipolitik uppmanade han de övriga politikerna att använda "den här kraften som nu finns i det svenska samhället för att ta till krafttag mot terrorismen".

Men det som inrikesministern avfärdar som käbbel är en vital del av den svenska demokratin. Det är genom att stötas och blötas i det politiska systemet som förslagen blir ordentligt genomlysta.

Brister tar tid att åtgärda

En annan typ av kritik går ut på att det är farligt att gå för fort fram med politiska förslag efter terrordåd.

"Det finns en risk att man inte tänker på konsekvenserna av de förslag man lägger fram [...] Det är en avvägning och den avvägningen gör man inte bäst när man är som argast", sa exempelvis DN:s ledarskribent Amanda Sokolnicki i SVT:s Agenda.

Men tittar man i backspegeln framstår den oron som minst sagt överdriven. Efter terrordåden i Paris i november 2015 enades regeringen och alliansen om en rad åtgärder för att motverka terrorism, bland annat att utreda frågan om hemlig dataavläsning. Bara att skriva direktiven tog fyra månader. Först i november i år – två år efter Parisdåden – väntas utredningen vara färdig. Därefter väntar en remissrunda, propositionsskrivande och riksdagsbehandling. Så nog finns det fortfarande tid för eftertanke i det svenska systemet. Om något är problemet snarast det omvända: brister som har varit uppenbara länge tar åratal att åtgärda, om alls.

Efter fredagens terrordåd har de stolta parollerna avlöst varandra. "Vi måste leva som vanligt!" "Vi måste värna det öppna samhället!" De rimmar illa med försöken att lägga en våt filt över debatten.

Vad hände med "Vi gillar olika"?

 

Läs också:

Vårt samhälle måste försvaras mot terrorn

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag