LRF:s lobbying har gjort det betydligt mer lönsamt att köra traktorer och skördetröskor på fossil diesel från Ryssland än på det miljövänliga drivmedel som bönderna själva producerar i Sverige, skriver Patrik Kronqvist
LRF:s lobbying har gjort det betydligt mer lönsamt att köra traktorer och skördetröskor på fossil diesel från Ryssland än på det miljövänliga drivmedel som bönderna själva producerar i Sverige, skriver Patrik Kronqvist
Patrik Kronqvist

Varför gynnar en grön regering rysk diesel?

Publicerad

Regeringens politik gör att det inte är lönsamt för bönderna att tanka traktorn med det egna miljövänliga bränslet.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"Den nya miljörörelsen," så marknadsför sig Lantbrukarnas riksförbund numera. Det är inte så konstigt; svenska bönder producerar mat under några av världens strängaste miljö- och djurskyddslagar och håller det svenska landskapet öppet.

Lantbrukarnas riksförbund bedriver också ett ambitiöst klimatarbete. LRF i Örebro har exempelvis målet att hälften av bönderna i länet ska minska användningen av fossila bränslen med hälften fram till år 2020.

Lantbrukaren Håkan Wahlstedt på Hidinge gård i Fjugesta utanför Örebro har börjat tanka sina maskiner med biodieseln HVO. Än så länge är det dock bara ett test. Att överge den fossila dieseln permanent skulle bli allt för dyrt: 30 000 kronor mer per år bara för hans gård.

"Vi måste få ett konkurrensneutralt sätt att jobba med de här energifrågorna så att man gynnar det icke fossila på något sätt. På något sätt måste vi få bort den fossila energianvändningen och öka bioenergianvändningen, säger Håkan Wahlstedt till SVT.

LRF lobbar för lägre dieselskatt

Här någonstans börjar dock retoriken skorra falskt. För den främsta anledningen till att det blir betydligt billigare för Håkan Wahlstedt att välja fossil diesel framför biobränsle är att LRF har lobbat intensivt för lägre dieselskatt.

Skatten har länge varit nedsatt för den diesel som används i lant- och skogsbruksmaskiner. Men som ett led i sitt klimatarbete började alliansregeringen trappa av subventionerna i början av 10-talet. År 2015 var tanken att bönderna enbart skulle få tillbaka 90 öre per liter. Men efter ilskna protester från LRF och som ett svar på krisen för mjölkbönderna valde den rödgröna regeringen att hösten 2015 i ett slag höja subventionen till 1,70 kronor per liter. Lantbrukarnas riksförbund är dock inte nöjt utan kräver att subventionerna fördubblas. 

När HVO nu slår igenom som drivmedel på bred front står det dock klart att lantbrukarna inom LRF har satt krokben för sig själva, vilket påtalats av miljöexperten Magnus Nilsson. Att efterfrågan på biodiesel ökar är nämligen inte bara en god nyhet för klimatet, det är också en jättechans för svenska bönder och skogsägare att få större avkastning för sin produktion. HVO kan tillverkas av slaktavfall, raps och råtallolja. Om svenska bönder tankade sina egna maskiner med HVO skulle det inte bara göra marknaden för biodiesel större, det skulle dessutom stärka det svenska jordbrukets miljöprofil.

Håkan Wahlstedts enkla kalkyl visar dock att LRF:s lobbying gjort det betydligt mer lönsamt att köra traktorer och skördetröskor på fossil diesel från Ryssland än på det miljövänliga drivmedel som bönderna själva är med och producerar i Sverige.

LRF:s främsta argument för dieselsubventioner är förstås att svenska lantbrukare måste kunna konkurrera med europeiska bönder som betalar ännu mindre för sitt drivmedel. 

LRF:s lobbying har gjort det betydligt mer lönsamt att köra traktorer och skördetröskor på fossil diesel från Ryssland än på det miljövänliga drivmedel som bönderna själva producerar i Sverige.

Och det är klart att svenska lantbrukare på en fri marknad inte kan ha markant högre kostnader jämfört med sina konkurrenter. Men exemplet dieselskatten visar på faran med att sänka lantbrukarnas kostnader genom att subventionera miljöskadliga utsläpp. Alliansregeringen gjorde dessvärre något liknande när man slopade skatten på kadmium och handelsgödsel.

Framöver borde målet för både politiker och LRF vara att öka jordbrukets konkurrenskraft utan att sänka priset på dess utsläpp. Då skulle talet om "Den nya miljörörelsen" bli mer trovärdigt.

 

LRF replikerar:

Vi vill ha att ett nytt system där det är lönsamt att köra klimatsmart

 

Läs också:

Sanningen bakom Volvos u-sväng om elbilar

Smutsiga bilar borde inte få köra i centrum

MP:s miljöpolitik är bättre än sitt rykte

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag