Foto: SVT Agenda
 Foto: SVT Agenda
Patrik Kronqvist

Var ska alla flyktingar bo, Mehmet Kaplan?

Publicerad

Trots rekordstor flyktinginvandring är bostadsministern handlingsförlamad.

Det är tv-höstens hittills mest pinsamma inslag. Programledaren Anders Holmberg försöker i SVT:s Agenda få bostadsminister Mehmet Kaplan, MP, att svara på en enkel fråga: Varför är regeringens mål bara 250 000 nya bostäder fram till år 2020 när Boverket menar att det krävs närmare en halv miljon?

 

Något riktigt svar får Holmberg dock aldrig. I ena stunden låtsas Kaplan som att det inte är så noga med de där prognoserna. "Ibland så inträffar dom och ibland så gör dom det inte."

I nästa stund levererar han obegripliga cirkelresonemang. "När vi började arbetet var minst 250 000 bostäder viktiga målsättningar för att kunna uppnå det."

När Holmberg frågar om regeringen inte endast når halvvägs med sin politik avslöjar Kaplan till slut en rent postmodern syn på politik: "Det beror på hur man ser på frågan".

Säg hej till miljöpartistisk bostadspolitik där prognoser och planer inte handlar om fakta. Välj i stället själv: Hur stort känner du att bostadsbehovet är?

Det var inte bara för att jag satt med en skämskudde i famnen som jag blev svettig där framför tv:n.


Hittills har det gått att ursäkta regeringen med att problemen härrör från allianstiden, att den regerar med en borgerlig budget och att det tar tid att få fram nya förslag.

Men efter ett år vid makten är det uppenbart att regeringen inte har någon ambition att på allvar bekämpa bostadsbristen. Det man erbjuder i tider av kraftig befolkningsökning är en mindre satsning på hyresrätter för unga.

Bostadsministerns handlingsförlamning är extra märklig med tanke på att Miljöpartiet är Sveriges mest migrationsvänliga parti.

Just nu kommer tusen asylsökande per dag till Sverige och över 100 000 personer är nu inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Samtidigt fortsätter MP-språkrören att kritisera EU:s flyktingpolitik. Slutsatsen kan inte bli annan än att partiet tycker att Sverige egentligen borde ta emot ännu fler asylsökande.

En stor invandring kräver dock fungerande integration. Men vart ska flyktingarna ta vägen när de fått sina uppehållstillstånd?


I budgeten presenterade regeringen inga riktade bostadssatsningar till nyanlända. Det trots att den vanliga marknaden i praktiken är stängd för dem som varken har kontakter, lång kötid eller inkomst nog för att bo i nyproduktion.

De tidigare planerna på tillfälliga modulhus nämnde Kaplan heller inget om i Agendaintervjun. Kanske har han insett det som experter länge påpekat: att prislappen skulle bli skyhög.

Regeringens fikonlöv är i stället planerna på att tvinga kommunerna att ta emot flyktingar. Men det åtgärdar inte grundproblemet: att det saknas bostäder.

I brist på politisk handling kommer i stället fler flyktingar att fastna på Migrationsverkets asylboenden i väntan på kommunplacering. Och trångboddheten i utanförskapsområdena kommer att växa när släkt och vänner får låna ut soffor och madrasser till nyanlända. Med en sådan utveckling är det dessvärre en ren utopi att integrationen ska kunna förbättras.

Detta är inte den första text jag skriver om Mehmet Kaplans bopolitik, jag känner mig nästan lika tjatig som programledaren Anders Holmberg måste ha gjort där i Agenda-studion. Men det är faktiskt obegripligt att MP av alla partier tycks vara ointresserat av hur integrationen ska fungera i praktiken.

 

Läs också:

Bokrisen för flyktingar kräver snabbt svar

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag